Ojänmnlikhet i Colombia : En analys utifrån Charles Tillys teori om kategoriell ojämnlikhet

Sammanfattning: Abstract The people of Colombia suffer from a deep spiral of internal conflicts and unstable social conditions. The aim of this study is to highlight inequality in Colombia by applying Charles Tilly’s theory of durable inequality through categorical pairs. A qualitative method is applied in order to gain deeper insight to inequality in Colombia. The essay examines the phenomenon by completing a content analysis. The breakdown is limited to four study categories: gender, crime, health and social stratification. Categorical inequality is further analysed through Tilly’s four mechanisms: exploitation, adaptation, emulation and opportunity hoarding. A coding scheme is used in order to heighten the reliability and validity. Code entities (study categories) are examined through specific code variables. The method is further improved by reinterpretation of the content and analysis of Tillys’ mechanisms. Results confirm the serious condition of internal conflicts in Colmbia. Social stratifiction have wide-reaching effects. Furthermore, the results show that the internal conflicts create a multiplication effect with adverse consequences for Colombia’s society further destabilising the country’s condition. Minority groups such as internally displaced or indigenous Indian tribes are treated unfairly. Elites including the state benefit from the power which they hold. The less fortunate and minority groups are those who are most vulnerable. Women are subject to violence and excluded for reasons varying from a wide range of areas including the job market. The opportunity for good circumstances and well being in addition to fundamental medical treatment are not available for the general society. Furthermore, difficult living circumstances both social and environmental further complicate the circumstances. Moreover, results show inadequate measures what concerns to the implementation of human rights. Sharp contrasts are observed between categorical pairs such as poor and rich, men and women, criminal and non-criminal, and well-being and illness. A relative pattern between Tilly’s four mechanisms can also be recognized and made possible through local knowledge and the script of the people. One of the main conclusions is that local authorities are called upon to advance measures in order to minimise the current exploitation. In particular it is important that these measures are applied vigorously whilst there is also a great need to work with awareness raising strategies in Colombia. Abstrakt Colombia har en lång historia av väpnade konflikter och instabila sociala relationer. Uppsatsens syfte är att belysa hur ojämnlikhet i Colombia ur Charles Tillys teori om kategoriell ojämnlikhet. En begränsning görs till att undersöka ojämnlikhet utifrån fyra studiekategorier: kön, brottslighet, hälsa och social differentiering. Den kategoriella ojämnlikheten analyseras genom Tillys fyra orsaksmekansimer: exploatering, anpassning, efterlikning och möjllighetsansamling. En kvalitativ metod tillämpas för att fördjupa förståelsen av ojämlikhet. Genom en innehållsanalys undersöks hur den kategoriella ojämlikheten uttrycks i Colombia. Ett kodningsschema appliceras för att höja realibiliteten samt validitet ur vilka kodningenheter (studiekategorier) tolkas utifrån kodningsvariabler. Metoden stärks ytterligare av en tydlig kondingsintruktion som ger utrymme för omtolkning av resultaten och analys av Tillys fyra orsaksmekanismer. Resultaten bekräftar den allvariga interna konflikten i Colombia och åskådligör olika grupper svåra livssituation i samhället. Den social stratifieringen har ubredd konskevens för den colombianska befolkningen. Resultaten pekar vidare på att den interna konflikten bidrar till ett multiplikatseffekt vilket missgynnar befolkningen och bidrar till ytterligare destabilisering av Colombia. Minoritetsgrupper som till exempel internflyktingar och den urhemska indianbefolkningen missgynnas. Elitgrupper, därtill staten, drar nytta av den makt de besitter på orättmättlig bekostnad av befolkningen. Fattiga och mindre sociala grupper drabbas värst. Kvinnor utsätts för grovt våld och stängs ut av samhället på en rad olika arenor bland annat arbetsmarknad och våld. Tillgång till goda omständigheter och välbefinnande samt fundamentala läkarresurser finns inte tillgängliga till den allmänna befolkningen samtidigt som svåra levnadsförhållande både sociala och och miljö omständigheter försvårar situationen. Vidare visar resultatet bristande åtgärder vad gäller appliceringen av mänskliga rättigheter. Skarpa skillnader mellan kategoriella par såsom fattiga och rika, män och kvinnor, brottliga och icke-brottsliga samt välmående och icke-välmående urskiljs. Ett relativt mönster kan observeras genom Tillys fyra orsaksmekanismer. Det blir möjligt genom den lokala kunskapen och skript av den colombianska befolkningen. De framgår tydligt att statliga myndigheter bör inrätta fler åtgärder för att minska den exploatering som finns i samhället och att dessa rättsregler måste implementeras med allvar samtidigt som det finns ett stort utrymme för att arebta med en ökad medventehet is samhället.