En studie av barns narrativa produktion : Berättelsestrukturer och lexikal variation i en flerspråkighetskontext

Sammanfattning: I denna studie undersöks hur några barn med finsk bakgrund skapar berättelser, och då särskilt med avseende på övergripande berättelsestrukturer och lexikal variation. Ett ytterligare syfte med undersökningen är att bidra till utprövningen av ett särskilt material för kartläggning av flerspråkiga barns narrativa förmågor – MAIN (Multilingual Assessment Instrument for Narratives). Studien har genomförts genom en kartläggning av fem barns narrativa produktion. Barnen är i 5-6 års åldern och talar och förstår finska i varierande grad. Undersökningen har genomförts på en förskola där det finns två förskolepedagoger vars uppgift det är att stödja de finsktalande barnen i deras språkutveckling. Kartläggningen visar att barnen använder sig av liknande berättelsestrukturer och att det inte varierar stort i lexikal variation mellan barnens berättelser. Barnens berättelser varierar i antal ord och yttranden. De barn som producerar längre berättelser drar även oftare inferenser om karaktärernas inre tillstånd och känslor. De flesta av barnen visade sig ha ett större passivt än aktivt finskt ordförråd, och berättar därför enbart på svenska. I det fall då ett och samma barn förmår att berätta på både finska och svenska så används samma typ av berättelsestrukturer. Studien undersöker också hur två förskolepedagoger har upplevt att använda materialet MAIN för kartläggning av barnens narrativa förmågor. De anser att materialet är lättarbetat och ger viktiga insikter om barnens språkutveckling, och ser även möjligheter att utveckla arbetet med kartläggningarna till att bli mer integrerade i förskolans vanliga verksamhet.