Våld i nära relation, det yttersta uttrycket för ojämställdhet mellan män och kvinnor? : En kvalitativ studie om Socialdemokraternas och Sverigedemokraternas beskrivning och kunskapsbruk av våld i nära relation

Sammanfattning: 7 år har passerat sedan metoo-rörelsen inleddes, vilket lett till uppmärksammandet av våld i nära relation och mäns våld mot kvinnor. Sveriges politiker har sedan dess infört en rad åtgärder i syfte att motverka våldet, något som tyder på att våld i nära relation är en viktig politisk fråga även idag. Syftet med denna studie är därför att undersöka och jämföra Socialdemokraternas och Sverigedemokraternas beskrivning av våld i nära relation, samt vilken kunskap denna beskrivning vilar på. Genom en tematisk analys har nio kammarprotokoll och sex motioner analyserats, under tidsperioden 2022-01-01 – 2023-12-31. Resultatet har i sin tur analyserats utifrån tidigare forskning som antyder att den svenska kriminalpolitiken idag kommit att bli politiserad och medfört ett skifte från partipolitisk enighet till oenighet, från expert till politiker och från gärningsman till brottsoffer. Tidigare forskning anser även att Socialdemokraterna och socialdemokratiska partier har kommit att bedriva en hårdare kriminalpolitik som liknar konservativa partiers. Analys har även skett utifrån det teoretiska begreppet valence-issue och Socialdemokraternas respektive Sverigedemokraternas bakomliggande ideologier. Utöver detta har även det teoriinspirerade analysverktyget WPR använts, i syfte att finna orsaksförklaringar i de lösningar Socialdemokraterna föreslår.    Resultatet visar att Socialdemokraterna och Sverigedemokraterna över lag är samstämmiga, framför allt när det kommer till partiernas framställningar och lösningar av våld i nära relation. Detta tyder på en politisk högervridning av den svenska kriminalpolitiken där Socialdemokraterna kommit att närma sig Sverigedemokraternas kriminalpolitik. Resultatet visar även att partierna generellt inte hänvisar till något kunskapsunderlag i sina uttalanden. Sverigedemokraterna använder sig däremot av empirisk forskning och expertutlåtanden i större utsträckning, för att potentiellt legitimera uttalandena och stärka dess saklighet. Socialdemokraterna använder sig snarare av egna åsikter och erfarenheter vilket kan tänkas stärka det emotionella i partiets uttalanden. Med hänsyn till ovan och de lösningar partierna föreslår tycks resultatet ge belägg åt att den svenska kriminalpolitiken kommit att bli politiserad. Resultatet har däremot inte gett stöd åt teorin valence-issue.