Hur-et i åtgärdsprogrammet – En fallstudie

Detta är en Magister-uppsats från Malmö universitet/Lärande och samhälle

Sammanfattning: SAMMANFATTNING Ekberg, Jenny och Vennberger, Suzanne (2019). Hur-et i åtgärdsprogrammet – En fallstudie. Specialpedagogprogrammet, Institutionen för skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö Universitet, 90 hp. Förväntat kunskapsbidrag Vi vill generera kunskap om på vilka olika sätt specialpedagoger kan arbeta för att åtgärdsprogram ska bli ett effektivt och användarvänligt redskap för såväl lärare som elever. Vidare vill vi bidra med tankar och idéer om hur specialpedagoger kan arbeta för att öka elevers medverkan och insikt för sina åtgärdsprogram. Slutligen önskar vi ge kunskap om huruvida elever kan utvecklas didaktiskt med hjälp av insatserna. Syfte och frågeställningar Syftet med studien är att belysa hur specialpedagoger arbetar med åtgärdsprogram i relation till elever och lärare. Vidare syftar studien till att granska hur åtgärdsprogrammen används i verksamheten och hur de relaterar till elevens delaktighet och lärande. Preciserade frågeställningar - På vilka olika sätt arbetar specialpedagoger med åtgärdsprogram i relation till lärare och elever? - Hur arbetar specialpedagoger för att elever ska bli delaktiga och få förståelse för sina åtgärdsprogram? - På vilket/vilka sätt arbetar lärare för att eleverna ska få insikt i sina behov i relation till verksamheten? - På vilka olika sätt formuleras åtgärdsprogram för att åtgärderna ska bli tydliga för lärare och elever? Teori Den teoretiska förankringen utgår från det systemteoretiska perspektivet, det relationella- och kategoriska perspektivet samt dilemmaperspektivet, vilka åskådliggör specialpedagogens och lärarnas synsätt samt ger en helhetssyn på hur skolan arbetar på individ-, grupp- och organisationsnivå. Metod Föreliggande undersökning omfattar en kvalitativ fallstudie med abduktiv inriktning som metodmässigt använder triangulering av data från intervjuer, observationer och skriftliga dokument. Resultat Resultatet visar att specialpedagogens arbetsmetoder grundar sig i ett relationellt perspektiv för att göra åtgärdsprogram till ett aktivt redskap. Elevaktivt arbetssätt används genom handlingsplaner och matriser, vilka utarbetas av specialpedagog tillsammans med lärare, för att skapa delaktighet och förståelse samt ge elever i behov av särskilt stöd insikt i sina behov och möjlighet att utvecklas i sitt lärande. Resultatet indikerar dock att ett kategoriskt synsätt präglar lärarnas undervisning och att det finns brister i implementeringen av det elevaktiva arbetssättet som metod. Detta är något som visat sig påverka utarbetandet och användningen av åtgärdsprogrammen, som saknar analys på individ, - grupp- och organisationsnivå inom det systemteoretiska perspektivet. Specialpedagogiska implikationer Efter lagändringen 2014 gällande åtgärdsprogram är forskning som belyser effekterna av reformen knapp. Vi vill med denna studie öppna upp för reflektion kring vikten av elevers delaktighet i upprättandet av åtgärdsprogram för att dokumentet ska bli ett effektivt redskap för utveckling och lärande. Vidare vill vi också belysa konkreta specialpedagogiska arbetssätt gällande åtgärdsprogram för att dokumentet ska kunna fungera som ett verktyg för såväl lärare som elever. Nyckelord Delaktighet, elevaktivitet, extra anpassningar, särskilt stöd, åtgärdsprogram.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)