"Vad ska en kille vara?" En kvalitativ studie om unga mäns upplevelser av samtalsbehandling

Sammanfattning: Introduktion; Studiens syfte var att undersöka unga mäns upplevelser av att söka och gå i samtalsbehandling. Metod: Studien är kvalitativ med en fenomenologisk ansats. Vi genomförde 8 semistrukturerade intervjuer , 7 valdes ut för att ingå i studien. Deltagarna var unga män, 18-27 år, som hade gått i samtalsbehandling hos en kurator. Intervjuerna transkriberades och analyserades med tematisk analys. Resultat: Fyra huvudtema identifierades. Våra tema tog upp motstånd inför att komma till insikt om hjälpbehov. Vidare tog de upp hur värdefull en trygg kontakt med behandlare var för samtalsbehandlingens resultat. Omgivningens stöd eller passiva hållning möjliggjorde eller fungerade hindrande i processen att söka hjälp. Sistnämnda temat belyste hur samtalsbehandlingen förändrade självbilden och upplevelsen av att vara man. Diskussion: Resultatet i denna studie stämmer väl överens med tidigare forskning kring hjälpsökande och maskulinitetsnormer. Genom Fonagys teoribildning kring mentalisering förklaras vikten av en trygg relation med kurator för att under samtalsbehandlingen kunna integrera aspekter av självet som tidigare varit otillgängliga eller dolda. Informanternas upplevelser av övergivenhet i sina två viktigaste anknytningssystem, föräldrarna och killkompisarna diskuterades. Slutsats: Samtalsbehandlingen har gett dessa unga män mer inkluderande och flexibla upplevelser av maskulinitetsnormer, vilket har påverkat deras psykiska välmående. Förslag på framtida forskning inom ämnet ges.