Det bevisrättsliga gränslandet - En studie om stödbevisning och rättssäkerhet i sexualbrottmål

Sammanfattning: Syftet med förevarande arbete är att dels ge läsaren en övergripande bild av vilken typ av stödbevisning som förekommer i sexualbrottmål, dels utreda och ur ett bevisteoretiskt perspektiv analysera vilken typ av sådan bevisning som i dagens domstolar är och utifrån relevanta rättskällor bör vara tillräcklig för att ett åtal ska vara ställt utom rimligt tvivel i ett mål rörande sexualbrott. Uppsatsen syftar vidare till att utreda huruvida bevisvärderingen av stödbevisning är enhetlig svenska domstolar emellan. För att uppfylla syftet har en rättsdogmatisk metod där gällande rätt tolkats med hjälp av rättskällor använts. En jämförelse har sedan skett med ett antal domar från underrätter för att utröna huruvida teori stämmer överens med praktik och om domstolarna i domarna värderar bevisningen på samma vis. Stödbevisning är ett relativt modernt bevisrättsligt begrepp som på senare tid blivit allt vanligare i svenska domstolar. I enlighet med principen om fri bevisprövning råder det dels fri bevisföring, dels fri bevisvärdering i en rättegång, vilket innebär att parterna är fria att förebringa den bevisning de anser lämplig och domstolen är sedan fri att, utan några legala regler som för dem ställer upp hur de ska förfara, värdera bevisningen i fråga. Högsta domstolen har uttalat att det även i sexualbrottmål krävs att det som lagts den tilltalade till last ska vara ställt utom rimligt tvivel för att en fällande dom ska få meddelas, men vad utom rimligt tvivel egentligen innebär är, både i teorin och i praktiken, oklart. Domstolar synes i praktiken leta efter hypotetiska händelseförlopp till åklagarens åtal och kan något av dessa inte frånses föreligger rimligt tvivel. Det konstateras avslutningsvis i arbetet att bevisvärderingen av muntlig stödbevisning inte är enhetlig domstolar emellan och att olika typer av andrahandsuppgifter ofta blir avgörande för utgången i ett sexualbrottmål, vilket kan ifrågasättas ur ett bevisteoretiskt perspektiv där den mest grundläggande principen är att all bevisvärdering ska ske objektivt.