Rättvisande bild - vilken uppfattning har företagen?

Sammanfattning: Bakgrund: Sverige har implementerat EGs fjärde bolagsdirektiv i sin nationella lagstiftning, ÅRL. Ett av de nya begreppen som implementeringen förde med sig var rättvisande bild. I ÅRL fanns sedan tidigare begreppet god redovisningssed. Lagstiftaren valde att behålla god redovisningssed och införde samtidigt det nya begreppet rättvisande bild. Motiveringen till detta var att de fann betydande skillnader mellan begreppen. Företagen, som ska rätta sig efter lagen, måste ta ställning till hur de ska förhålla sig till det nya begreppet. Syfte: Syftet med uppsatsen är att beskriva och analysera hur företag noterade på den svenska börsen uppfattar begreppet rättvisande bild och om begreppet fått någon praktisk betydelse för dem. Metod: Vi har valt att använda oss av en kvalitativ metodansats, genom att skicka ut en enkätundersökning till samtliga företag noterade på Stockholmsbörsens A-lista. Denna har vi kompletterat med intervjuer med de företag som gav sitt medgivande till denna möjlighet via enkäten. Uppsatsens övergripande tillvägagångssätt är att beteckna som induktivt. Slutsats: Vi har kommit fram till att företagen uppfattat begreppet rättvisande bild som lagstiftaren avsåg, men de tillämpar däremot inte begreppet i praktiken i någon större utsträckning. Istället ser de till god redovisningssed och menar att om detta begrepp efterföljs så uppfylls även kravet på att redovisningen ska ge en rättvisande bild. Undersökningen pekar således på att införandet av begreppet rättvisande bild i svensk redovisningslagstiftning inte fått någon större praktisk betydelse för företagen.