En exkluderande universalitet -En diskursanalys av mål och visioner om jämställdhet i Agenda 2030

Sammanfattning: Författare: Monika Johansson Titel: En exkluderande universalitet - En diskursanalys av mål och visioner om jämställdhet i Agenda 2030 Kandidatuppsats: SOCK07, 15 hp. Handledare. Mikael Linnell Sociologiska institutionen, vårterminen 2022 Problem/bakgrund: Agenda 2030 är en handlingsplan för hållbar utveckling som genom sin konceptuella utformning har lyft in jämställdhetsfrågan i en global hållbarhetskontext. Den är undertecknad av samtliga länder. Visionen är att världen blir en bättre plats för alla om samtliga hållbarhetsmål nås. Hur jämställdhet framställs får därför sociala konsekvenser. Samtidigt som agendan gör anspråk på att vara universell så framställer den jämställdhet på vissa specifika sätt och ska den verka i en global kontext. Frågan är hur denna jämställdhet konstrueras och vad som exkluderas ur en universell jämställdhetsdiskurs som är tänkt att omfatta alla människor. Syfte: Syftet är att klarlägga vilka jämställdhetsdiskurser som framträder i Agenda 2030 och att synliggöra möjliga konsekvenser av de jämställdhetsframställningar som framträder. Uppsatsen erbjuder en kritisk läsning av jämställdhetsframställningen i Agenda 2030 i syfte att öppna upp för reflektion kring frågor om exkluderingar och universalitet kopplat till jämställdhet och hållbar utveckling. Utgångspunkter och upplägg: Uppsatsen antar ett socialkonstruktivistiskt perspektiv där utgångspunkten är att språket formar föreställningar och uppfattningar om den sociala världen. Ett policydokument som Agenda 2030 gör så både explicit och implicit genom hur jämställdhetsdiskurser framträder i dokumentet. För att klarlägga jämställdhetsdiskurserna har en foucauldianskt inspirerad diskursanalys och Carla Willigs sexstegsmodell använts som metod. Teoretiska utgångspunkter är foucauldiansk diskursanalys och ett urval av feministiska teorier. Slutsatser/Resultat: Tre jämställdhetsdiskurser framträder i Agenda 2030. Den liberalfeministiska diskursen konstruerar en dikotom, heteronormativ könsuppfattning. Därutöver framträder en diskurs om kvinnors utsatthet och en emancipatorisk diskurs. De strukturella orsakerna till diskriminering och våld mot kvinnor framgår endast implicit. Hbtq-perspektivet exkluderas och vissa former av våld som direkt kan kopplas till maskulina strukturer och praktiker. I diskursen om kvinnors emancipation exkluderas rätten för kvinnor att besluta om sina egna kroppar. Agendan erbjuder heller inga vinster eller positioner för män i visionen om en jämställd värld och män är helt exkluderade ur jämställdhetsmålet. Den universella agendan blir specifik på så vis att jämställdhetsdiskurserna undviker det möjligt kontroversiella och ger utrymme för det nationellt lämpliga. Mötet mellan det universella som grundas i mänskliga rättigheter å ena sidan och utrymmet för nationella lagar å andra sidan blir en paradox. Jämställdhetsdiskursen anpassas genom exkluderingar av det som lokalt skulle kunna ses som icke-universellt på bekostnad av jämställdhet och kvinnors egenmakt.