Hörselskadad i en hörande omvärld. En kvalitativ studie om skolors beredskap för mottagandet av en hörselskadad elev

Detta är en Magister-uppsats från Göteborgs universitet/Institutionen för pedagogik och specialpedagogik

Sammanfattning: Syfte: Det är viktigt att hörselskadade elever får rätt förutsättningar när de kommer till skolan. Att skolan har en anpassad miljö, där hörselskadade elever har samma förutsättningar som övriga elever. Genom skolans anpassningar ökar individens möjligheter att nå kunskapsmålen. Jag vill genom min studie se om hörselskadade elever har samma förutsättningar som övriga elever på skolan. Vad görs i bemötandet, och hur ser beredskapen/mottagandet ut av dessa elever. Fortsättningsvis vill jag granska hur man arbetar med dessa elever i klassen, på vilket sätt man anpassar undervisningen och förändrar sitt förhållningssätt. Det är betydelsefullt att synliggöra skolors brister för att se vad som behöver utvecklas för att hörselskadade elever ska ha samma förutsättningar som övriga barn. Studiens slutliga syfte är: att undersöka några skolors beredskap inför mottagandet av en elev med hörselnedsättning, samt deras förutsättningar att bedriva en verksamhet som inkluderar denna elev.Teori: Jag kommer titta på mina forskningsfrågor genom ett relationellt perspektiv. Metod: Studien kommer genomföras med vinjettmetoden som grund. Studien har en kvalitativ ansats. Analysen kommer vara inspirerad från en hermeneutisk utgångspunkt. Studien är baserad på öppna frågor till lärare för skolbarn i de tidigare åldrarna (förskoleklass till årskurs 2) och specialpedagoger/speciallärare. Fasta påståenden har även används, med syfte att få en bredare kunskap om informanternas kunskap och förståelse. Informanterna kommer utifrån en beskrivning få påståenden/frågor i enskilda intervjuer. Resultat: Informanterna anser i stort sett inte att det finns någon beredskap på skolorna, även om hörselskadade elever går, eller har gått på respektive skola, och vissa ljudanpassningar redan har genomförts. Det visar att skolorna anpassar ljudmiljön i klassrummet när behovet uppstår. Informanterna ser elevens placering som oerhört central, men även anpassningarna av alla lokaler som eleven befinner sig i under sin skoldag. Det visar sig dock att övervägande skolor (alla utom en) enbart anpassat klassrummet. Vidare menar informanterna att stödinsatser kan vara svårt att få tillgång till, men att specialpedagoger kan finnas till hands. Hörselpedagogen ses som en frontfigur i arbetet med dessa elever, och är en person som pedagogen kan få stöd och hjälp från, vad gäller upprättandet av en anpassad ljudmiljö. Kontakten mellan skola och hörselpedagog ser olika ut mellan stadsdelarna.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)