Användning av digitala verktyg i Sveriges lågstadieskolor

Detta är en Uppsats för yrkesexamina på avancerad nivå från Högskolan i Gävle/Avdelningen för humaniora

Sammanfattning: Studien syftar till att undersöka hur tillgången och användning av digitala verktyg ser ut i de svenska skolorna. Fokus ligger på faktorer som lärarnas ålder, länet de arbetar i, deras utbildning och arbetslivserfarenhet. Det teoretiska ramverket som studien grundar sig på är den konstruktivistiska inlärningsteorin och TPACK. De teoretiska begreppen som används är learning by doing, learning by discovery, technological knowledge, pedagogical knowledge och content knowledge. Studien är kvantitativ och baseras på en enkätundersökning där 135 lärare deltagit. Den insamlade datan analyserades med hjälp av diagram, tabeller och innehållsanalys. Resultaten visar att de svenska skolorna har en lång väg till en jämlik tillgång till digitala verktyg. Dock är tillgången inte den enda orsaken till att de digitala verktygen, i de flesta fallen, integreras i undervisningen i liten utsträckning. Faktorer som ålder, län, utbildning och arbetslivserfarenhet påverkar hur mycket de digitala verktygen används i undervisningen. Det är en fördel om läraren är yngre, bor i en storstad, har fått utbildning i digitala verktyg och arbetat inom yrket i mer än fem år. 

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)