Vad säger bilden? - En granskning av läroböcker i karaktärsämnen på Handels och administrationsprogrammet med särskilt fokus på genus

Sammanfattning: Syfte och frågeställningar: Syftet med min undersökning är att granska ett urval läroböcker i karaktärsämnen på Handels och administrationsprogrammet utifrån ett intersektionellt perspektiv med särskilt fokus på genus. Frågeställningen lyder: Hur beskrivs män och kvinnor genom bilder och illustrationer i läroböckerna? Material och metod: Intersektionalitet är en övergripande inriktning för studien då även klass och i viss mån etnicitet uppmärksammas, studien fokuserar dock på genus. Rådande heteronormativitet samt överlag den manliga dominansen visas genom granskning av tidigare studier av läromedel. Den värdegrund som ska råda i skolan konstateras handla om relationen mellan individer. Olika formler kring stereotypt tänkande kring kön visar att genus framförallt handlar om hur individer och grupper agerar inom sociala relationer. Utbildningssystemet ses som inget annat än ett befästande av ”de talande subjektens” roller samt fördelning av makt. På liknande vis ses texten som ett även det tvingande och formande system (Foucault, 1993:9-36). På detta vis antager min undersökningen en karaktär av kritisk diskursteori. Bearbetningen påbörjades genom att ta fram ett antal rubriker som antogs vara till hjälp i min inledande behandling av litteraturen. Dessa rubriker var: Undantag samt Mer regel än undantag. Sökorden var: Kategoriseringar och Social interaktion. Faircloughs kritiska diskursteori användes som vägledning. Huvudresultat: Resultatet av min undersökning gör gällande att den sociala interaktionen som kan skönjas i böckerna gör överlag mannen aktiv och kvinnan passiv. Kvinnan är en mottagare och en biroll till det mannen har för avsikt att förmedla eller uppnå. Mannen och kvinnan kategoriseras genom böckerna. Kvinnan görs just till kvinna, ett a eller möjligtvis ett B. Hon framställs leende, feminin och alltjämt som en mottagare. Böckerna kan beskrivas med ett enda ord, nämligen ensidiga. Kvinnan och mannen framställs ur stereotypa beskrivningar, däremellan finns inga nyanser. Förutom ensidiga tillkommer resultatet ordet ledande. Litteraturen styr eller leder in läsaren på ett enformigt spår där normer befästs.