Parkerings- och mobilitetslösningar för en hållbar stadsutveckling

Sammanfattning: Varje bilresa börjar och slutar på en parkeringsplats. Samhället har under lång tid utformats med bilens framkomlighet i åtanke vilket bidragit till att det idag finns mer parkeringsyta än boyta i Sverige. Den genomsnittliga bilen står parkerad 97 procent av sin livstid och nyttjar en stor mängd markyta som parkering. Parkeringsyta anses således inte främja en hållbar markanvändning som förespråkas i de globala målen som antagits i Agenda 2030. Genom att minska andelen parkeringsyta kan den frigjorda marken användas till nya bostäder, grönområden och främja en levande stadsmiljö. Växjö är i en expansiv fas. Projektet Crossways är en del av denna expansion och har utformats för exploatering av den nya stadsdelen Bäckaslöv. Crossways ska utgöra ett nav för innovation och utveckling med målet att uppnå hållbar stadsutveckling samt möta de globala målen. Det är därför viktigt att utnyttja den mark som finns tillgänglig på ett så effektivt sätt som möjligt. Syftet med studien är att undersöka möjligheterna till ett reducerat parkeringstal för fastigheten Bäckaslöv 1 genom tillämpning av hållbara parkerings- och mobilitetslösningar. Vidare är syftet att tydliggöra sambandet mellan hållbar mobilitet och stadsutveckling ur ett socialt, ekologiskt och ekonomiskt perspektiv. Studiens metodval grundas i att skapa en grundläggande och bred förståelse för problemområdet, med en platsspecifik koppling till fastigheten Bäckaslöv 1. Litteraturstudier ansågs vara relevant för att förstå sambandet mellan parkeringsyta och mobilitetslösningar. Studiens teoretiska utgångspunkter baseras i stor utsträckning på forskning som är peer-reviewed för att säkerställa en hög reliabilitet. För den platsspecifika kopplingen har intervjuer samt en empirisk studie utförts. Intervjuerna gjordes med exploatören för fastigheten samt en representant från Växjö kommuns stadsbyggnadskontor. Den empiriska studien utfördes för att bilda en uppfattning av fastighetens geografiska läge i staden. Resultatet grundar sig i att parkeringstalet är möjligt att påverka eftersom Växjö kommun i sin parkeringsnorm antagit flexibla parkeringstal. De fundamentala delarna för att uppnå en hållbar markanvändning och samhällsutveckling konstateras i studien vara lösningar mellan parkering, mobilitet samt styrmedel för ändrade resvanor. Antalet parkeringsplatser är en fysisk tillgång, eller begränsning, som styr och reglerar såväl bil- som markanvändning. Samnyttjande av parkeringsplatser och fordon ger en minskad efterfrågan av parkeringsyta. På liknande sätt leder en transparent prissättning av parkeringsytan i kombination med ett reglerat utbud av parkering till en minskad bilanvändning och således en ökad användning av mer hållbara färdmedel. Indelningen av stadens parkeringszon påverkar antalet parkeringsplatser och är ett verktyg vid reducering av parkeringstalet. Det är viktigt att parkeringszonen aktualiseras i tidigt projekteringsskede vid exploatering, för att ta hänsyn till den kommande stadsutvecklingens parkeringsbehov. En reduktion av parkeringstalet kan emellertid ge negativa konsekvenser i form av begränsad tillgänglighet i staden. Mobilitetsplanens funktion är att ge vägledning som bidrar till mer effektivt och miljövänligt resande. Konstaterat i studien är att Växjö kommun bör ställa högre krav på mobilitetsplanen vid exploatering för att på lång sikt främja hållbart resande. Slutligen visar studien att det är möjligt att reducera parkeringstalet för fastigheten Bäckaslöv 1 vid införandet av parkerings- och mobilitetslösningar.