Ut och hoppa! : En kvalitativ studie om förskollärares uppfattningar kring rörelseaktiviteter utomhus för yngre respektive äldre barn.

Sammanfattning: Vårt stillasittande i samhället ökar och barns hälsa har försämrats de senaste åren. Media överöser samhället med information om rörelse och hälsa och vi är mer medvetna än någonsin om hur viktigt det är att röra på sig. Det föreligger ett samhällsproblem där barnfetma och andra hälsorelaterade sjukdomar ökar hos barn. Många barn vistas större delen av vardagen på förskolan. Förskolan blir således en institution som kan påverka denna nedåtgående spiral. I läroplanen för förskolan står det att förskolan ska ge barnen möjligheter att delta i fysiska aktiviteter samt utveckla en mångsidig rörelseförmåga (Lpfö18, s. 9). Denna studie syftar till att undersöka förskollärares uppfattningar kring rörelseaktiviteter utomhus. Metoden i undersökningen är en kvalitativ intervjumetod. I analysen används didaktik som teoretisk utgångspunkt och en tematisk textanalys utförs med de didaktiska frågorna Vad? Hur? Varför? som grund. Resultatet visar att förskollärarnas uppfattningar kring rörelseaktiviteter utomhus är att det är väldigt viktigt. Förskollärarna vittnar om att grovmotoriken hos barn har blivit sämre genom åren, uppfattningarna är att barnen är mycket mer stillasittande hemma idag med exempelvis paddor och annan digital utrustning. Större delen av förskollärarna är överens om att förskolan är en verksamhet som kan främja barnens rörelse och motverka för mycket stillasittande. Det finns en didaktisk medvetenhet i förskollärarnas uppfattning kring arbetet med de olika åldrarna. När planerade aktiviteter och undervisning sker på förskolorna är det skogsutflykter, utegympa eller hinderbana som står på schemat. De är överens om att de yngre barnen behöver små utmaningar och de äldre barnen behöver stora utmaningar i rörelseaktiviteter. Trots en didaktisk medvetenhet hos förskollärarna kring hur rörelseundervisning utomhus bör ske lyser planerade rörelseaktiviteter utomhus med sin frånvaro, och rörelse i förskolan får ofta rollen som förstärkningsteknik till andra ämnen.