Skatt på plastbärkassar - en effektiv lösning för alla inblandade?

Sammanfattning: Syfte: Syftet med studien är att bidra med ökad förståelse om hur den svenska detaljhandelsbranschen upplever förordningen om skatt på plastbärkassar som infördes i maj 2020 och hur beskattningen har påverkat deras verksamheter. Frågeställningar: Hur är detaljhandelsbranschens inställning till skatt på plastbärkassar, ett år efter implementeringen av lagen? Vilka argument används av detaljhandelsbranschen, för- och emot beskattningen på plastbärkassar, ett år efter implementeringen av lagen? Metod: I den här kvalitativa studien har det empiriska materialet samlats in genom dokumentanalys och semistrukturerade intervjuer. De som har inkluderats i empiriinsamlingen är personer som arbetar inom detaljhandelsbranschen alternativt har god inblick i och kunskap om branschen. Materialet kodades i efterhand in i fyra olika teman: effektivitet, legitimitet, ekonomisk fördel och/eller nackdel och kundrelation fördel och/eller nackdel. Empirin har sedan behandlats i analysen med hjälp av tidigare forskning/den teoretiska referensramen. Slutsatser: Detaljhandelsbranschen ifrågasätter till viss del effektiviteten och träffsäkerheten av skatten på plastbärkassar då konsumtionen har förflyttats till mindre hållbara alternativ. Trots det anser branschen ändå skatten som legitim med motiveringen att det kan leda till långsiktiga fördelar för miljön. Branschen har upplevt en förlorad intäkt på plastbärkassar till följd av att försäljningen minskat. Delar av branschen menar att skatten inte har kostat dem någonting då de hittat sätt att undgå lagen genom att exempelvis bunkra plastbärkassar i förväg. Det stora missnöjet framkom i att investeringar som gjorts för att ta fram hållbarare kassar inte premieras då alla plastbärkassar, oavsett plastmaterial eller framtagningsmetod, beskattas enligt samma skattesats.