Få vind i seglen trots motvind : Förutsättningar för samarbete mellan förskollärare och specialpedagoger i förskolan

Sammanfattning: Uppsatsens syfte utgår från det förtydligade ansvar som förskolans reviderade läroplan tilldelarförskollärare och syftar till att belysa specialpedagogers och förskollärares erfarenheter av attsamarbeta med varandra för att kunna inkludera varje barn på förskolan. Vi har lagt särskilt fokus påerfarenheter som beskriver möjligheter och hinder i samarbetet. Det empiriska underlaget som är utgångspunkt för denna studie samlades in via kvalitativa enkäter.Studien genomfördes med förskollärare och specialpedagoger där empirin har analyserats genomkodning av centrala teman. En betydelsefull teoretisk utgångspunkt i studien har varit den relationellapedagogiken. Relationell handledning och interprofessionellt lärande har varit särskilt betydelsefullabegrepp vid analysen av det empiriska underlaget. Resultatet pekar på att inkludering är ett mångtydigt begrepp som uppfattas antingen som ettindividuellt eller gemensamt ansvar i arbetslaget. Förskollärarna uppfattar även att de ställs inför ettval när inkludering och barnets välmående anses stå i strid med varandra. Anledningen till samarbetetmellan förskollärare och specialpedagoger rör svårigheter gällande enskilda barn eller organiseringenav verksamheten. Det framkommer att rektorn har en betydande roll i att organisera för att ettsamarbete ska kunna äga rum. Samarbetet kunde även grunda sig i förskollärarnas upplevelser av egenkompetensbrist och/eller behov av stöd. För att skapa ett gynnsamt samarbete beskriverrespondenterna betydelsen av ett respektfullt förhållningssätt och relationsskapande. Det framkommeratt gemensam specialpedagogisk handledning med hela arbetslaget är betydelsefullt för att få till ensamsyn kring barnen och specialpedagogiska arbetssätt. Hinder i samarbetet förekommer närförskollärarna inte känner sig lyssnade på eller när specialpedagogen enbart verkar förstå dilemmatutifrån sitt eget perspektiv eller upplevs sakna verklighetsförankring. Slutsatserna som har dragits äratt specialpedagogens frekvens av fysiska närvaro eller organisatorisk placering på berördförskoleenhet inte var avgörande för om specialpedagogen upplevs som tillgänglig. Istället är denmellanmänskliga relationen i samarbetet central för om samarbetet är främjande eller hindrande.