Undervisningsutmaningar i matematisk problemlösning : En kvalitativ intervjustudie med sex lärare i årskurs 1–3

Detta är en Uppsats för yrkesexamina på avancerad nivå från Jönköping University/Högskolan för lärande och kommunikation

Sammanfattning: Matematisk problemlösning har en stor och betydande roll i dagens samhälle och är därför en viktig del av matematikämnet i skolan, både i Sverige och i andra länder. För att kunna arbeta med problemlösning på ett effektivt sätt som utvecklar dagens elever till goda problemlösare behöver lärare vara medvetna om vilka utmaningar som finns i att undervisa om problemlösning. Genom att identifiera vilka undervisningsutmaningarna är hjälper det förhoppningsvis lärare i kommande planering och undervisning av ämnet. Syftet med denna studie är att identifiera vilka undervisningsutmaningar det finns gällande matematisk problemlösning. Två forskningsfrågor ska uppfylla syftet och är följande: I vilken mån upplever lärare att det finns undervisningsutmaningar inom området problemlösning? Vad utgörs utmaningarna av? För att identifiera undervisningsutmaningarna används kartläggningsredskapet SKU – ett redskap framtaget just i syfte att identifiera undervisningsutmaningar. Med hjälp av en matris ställer man de långsiktiga mål (förmågor) eleverna ska utveckla i ett ämne kopplat till ett centralt innehåll för ämnet. Kartläggningsmaterialet ligger till grund för de intervjuer som genomförts med de utvalda lärarna. Materialet som består av sex kvalitativa, semistrukturerade intervjuer som gjorts med lärare i årskurs 1–3 har analyserats i två olika delar. Den första delen består av en överskådlig analys av matrisen som använts som underlag vid intervjuerna och svarar mot forskningsfråga ett. I den andra, mer djupgående delen, har intervjuerna analyserats och denna del svarar mot forskningsfråga två. Resultatet visar att det finns undervisningsutmaningar gällande matematisk problemlösning men att de i största mån är hanterbara. Utmaningarna utgörs av olika faktorer och det är många olika delar som spelar in om dagens elever får möjlighet att utvecklas till goda problemlösare eller inte. Det visar sig också att läraren har en stor och betydande roll för att eleverna ska kunna utveckla de tänka förmågorna. Slutsatsen är att det är viktigt att lärare är medvetna om de utmaningar som finns med matematisk problemlösning samt den betydande roll de har för att eleverna ska få möjlighet att kunna bli goda problemlösare.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)