Ungdomars perspektiv på landsbygd och lantbruk : en studie bland gymnasieelever i Sala kommun

Sammanfattning: Framtida generationers uppfattning av landsbygden som plats att bo och arbeta på har en stor betydelse i debatten om framtidens livsmedelsproduktion, men också för Sveriges landsbygder. Kommande generationer måste ha ett intresse av att bo och arbeta på landsbygden om hela Sverige ska leva. Än idag sker en urbanisering i Sverige och allt fler människor väljer att flytta till Sveriges tätorter. Samtidigt måste Sveriges livsmedelsproduktion säkras. Idag står många lantbrukare inför ett generationsskifte och intresset bland en yngre generationation att ta över och driva lantbruken vidare påstås bli allt lägre. Livsmedelsproduktionen i Sverige kommer i framtiden bli ännu mer viktig i och med att klimatförändringarna kommer göra det svårare att producera livsmedel i andra delar av världen. Samtidigt är en ökad livsmedelsproduktion en säkerhetsfråga i Sverige då det behövs en beredskap vid framtida kriser. Syftet med denna uppsats är att undersöka ungdomars perspektiv på landsbygd och lantbruk i en landsbygdskommun. Uppsatsen har sin utgångspunkt i Sala kommun där elever i årskurs 3 från kommunens två gymnasieskolor deltagit i studien. Fokus har legat på landsbygden som plats att bo på, inställningen till miljö- och klimatfrågor samt hur närheten till lantbruk och landsbygd påverkat elevernas inställning till lantbruket och landsbygdsbaserade livsstilar. Undersökningen tar avstamp i tidigare forskning inom ämnena landsbygd och lantbruk samt i teori om kognitiv karta och livsstil. Resultatet visar att cirka 80 procent av eleverna i Sala kommun har en positiv inställning till att bo på landsbygden. För de elever som inte kan tänka sig att bo på landsbygden var det fysiska och kognitiva avståndet avgörande, framförallt i form av långt till service och umgänge. Intresset för klimat- och miljöfrågor är utspritt och vid jämförelse med annan forskning går det att dra slutsatsen att intresset bland eleverna i Sala kommun är lägre än genomsnittet. Då klimatförändringarna är en fråga som berör allt fler människor och har en betydande påverkan på den globala livsmedelsproduktionen har ämnet uppmärksammats mer i uppsatsen än övriga hinder för den svenska livsmedelsproduktionen. Hälften av eleverna skulle kunna tänka sig att arbeta med lantbruk samtidigt som få elever upplever att de vill känna ett klimat- och samhällsansvar i sitt framtida yrkesval. De söker istället efter frihet, att trivas på arbetet samt lugn och ro, vilket enligt studien kan ha att göra med den individualiserade livsstilen som präglar dagens samhälle. Just dessa faktorer lyftes också av elever som anledningar till att arbeta med lantbruk vilket tyder på att individualiseringen skulle kunna lyfta lantbruket som yrke i framtiden. Att arbeta med djur och maskiner värderades också högt.