Hur identifieras segregerade bostadsområden? : En metodutveckling med utgångspunkt i Bollnäs tätort

Detta är en Kandidat-uppsats från Högskolan i Gävle/Samhällsbyggnad, GIS; Högskolan i Gävle/Samhällsbyggnad, GIS

Sammanfattning: Segregationen i Sverige har ökat de senaste åren vilket skapat ett allt större samhällsproblem. Det är därför viktigt att kommunerna i ett tidigt stadie aktivt börjar arbeta mot segregation och för social hållbarhet. Med denna studie och dess metodutveckling vill vi främja arbetet för mindre svenska tätorter genom att ta fram och testa en metod som kommuner kan använda vid en kartläggning av segregation. För att kunna hantera segregationens mångsidiga problemställning har flera metodsteg använts. En litteraturgenomgång resulterade i sex variabler som alla har betydande påverkan på segregationen. Dessa var fastighetsbestånd, förvärvsfrekvens, inrikes- och utrikesfödda, trångboddhet, utbildning och ålder. En enkätundersökning genomfördes sedan med 14 samhällsplanerare för att rangordna de variabler som litteraturgenomgången påvisade. Rangordningen användes sedan i metoden rank sum weights, som sedermera ledde fram till en multikriterieanalys (MKA) baserad på en linjär additiv metod. Målet med studien är att kunna presentera en kartläggning för segregationen i Bollnäs tätort utifrån den metod vi har utvecklat. Resultatet från studien visar att Bollnäs tätort har fyra områden som klassas som “mest segregerade” och tre områden som klassas som “minst segregerade”. Dessa resultat har testats med tre validitets- och reliabilitetsmetoder vilka var Index of Dissimilarity, intervju, samt känslighetsanalys. Resultatet från de tre testerna påvisar tydliga tendenser och snarlika resultat från vår metod, vilket indikerar att vår metod är robust och trovärdig. Behovet av ordentliga kartläggningar likt vår studie framkommer bland annat i intervjun där en planerare från Bollnäs kommun fick peka ut de fem områden personen ansåg vara mest segregerade. För dessa fem områden pekade planeraren ut ett område som enligt vår studie var minst segregerat, vilket påvisar svårigheten kring segregationsfrågan. Vår förhoppning med denna studie är att skapa en metod som främjar kommuners arbete med social hållbarhet.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)