Litteratur utan själ : En litteratursociologisk studie om diskussionen kring samt användningen av AI i förlagsbransche

Sammanfattning: Syftet med uppsatsen är att undersöka hur tolv svenska skönlitterära förlag tänker kring att använda AI (artificiell intelligens) inom sin verksamhet, vilka hinder som kan finnas, samt om åsikterna kring AI är kopplade till synen på litterärt värde. Frågeställningarna som undersökningen utgår från fokuserar på hur förlagsanställda ställer sig till den potentiella användningen av AI i förlagsarbetet, vilka hinder som finns för att implementera AI i branschen, samt hur förlagsanställdas åsikter om AI påverkas av föreställningar om litterärt värde. Som underlag för undersökningen används två intervjuer med två förlagschefer för ett medelstort och ett stort svenskt skönlitterärt förlag, samt tjugo kortare mejlsvar från anställda på svenska skönlitterära förlag av olika storlek. De teoretiska utgångspunkterna som används är Michael Bhaskars publishing theory och litterärt värde. Materialet visar att de flesta förlag är inställda på att använda sig av AI i framtiden, samtidigt som det finns en rädsla gällande den tekniska utvecklingen. En stor del av detta går att koppla till att den mänskliga konstnärliga förmågan värderas högre än AI:s, samt att för mycket teknisk involvering i det redaktionella arbetet kan skapa stora förändringar både inom branschen och i litteraturen. Huruvida dessa förändringar kommer att vara positiva eller negativa råder det dock delade meningar om bland intervjupersonerna. Materialet visade dock på ett samband mellan de anställdas åsikter och litterärt värde, främst stil- och formvärdet och det ekonomiska värdet.