Källor och avsändares trovärdighet på Instagram : En kvalitativ studie som undersöker de unga vuxnas uppfattning om källor och avsändares trovärdighet på Instagram

Sammanfattning: Denna undersökning har studerat hur förekomsten av nyheter, information och desinformation på Instagram påverkar unga vuxnas uppfattning om källor och avsändares trovärdighet. Syftet var att ta reda på vilken typ av källor och avsändare på Instagram unga vuxna väljer att tro på och varför. Därtill undersöks i vilken utsträckning unga vuxna påverkas av källor och avsändares position i förhållande till källkritik, samt vilka metoder som används för att ta reda på en källas tillförlitlighet. För att undersöka unga vuxnas syn på källkritik och förmåga att identifiera desinformation har det genomförts tre fokusgruppsintervjuer. För att analysera materialet genomfördes en kvalitativ innehållsanalys, där diskussionerna från fokusgrupperna kategoriserades utifrån identifierade teman. Dessa teman jämfördes med varandra för att finna likheter och skillnader, samt för att kunna bilda lämpliga underkategorier. Resultatet visade att det finns flertalet faktorer som påverkar trovärdigheten på Instagram såväl positivt som negativt. Innehåll som är publicerat av public service har en hög trovärdighet, medan influencers trovärdighet skiljer sig beroende på användarens uppfattning. Delade politiska åsikter mellan avsändare och mottagare behöver inte innebära högre trovärdighet. Däremot visar resultatet att unga vuxna ser på politiskt innehåll på Instagram med viss försiktighet. Resultatet visade även att unga vuxna har svårt att identifiera desinformation, men samtidigt har ett källkritiskt tänk.