Snabbförfaranden eller ungdomsdomstolar : Kan snabbförfaranden leda till minskad ungdomsbrottslighet eller är Sverige i behov av ungdomsdomstolar?

Sammanfattning: Unga lagöverträdare särbehandlas i den svenska straffrätten på grund av den allmänna insikten om att en ung människa är omogen och inne i en utvecklingsfas. Unga har förstärkta rättigheter i lagföringsprocessen och är en särskild målgrupp som samhället samt rättsväsendet måste ta ett stort ansvar för. Det är av stor vikt att det finns tydliga och snabba reaktioner mot unga lagöverträdare för att motverka deras återfallsbrottslighet. Vid ungdomsmål kan det även framhållas att det är av lika stor betydelse att domaren har kunskap, erfarenhet och insikt om den unges enskilda situation för att med lämpliga påföljder kunna hjälpa unga tillbaka till ett liv utan brottslighet. Uppsatsen påvisar att det är allt vanligare att yngre personer begår brott och unga lagöverträdare är överrepresenterade i Sveriges kriminalitet med hänsyn till antalet lagföringsbeslut i relation till medelfolkmängden. Det kan även konstateras att en liten grupp högaktivt kriminella ungdomar står för en stor del av alla brott och unga lagöverträdare mellan 15 till 17 år har haft en ökad återfallsbrottslighet. Problematiken kring ungdomsbrottsligheten har länge debatterats och den svenska lagstiftaren har genom åren diskuterat möjligheterna för att införa såväl ungdomsdomstolar som jourdomstolar. Efter en utredning av den svenska straffprocessen framhåller uppsatsen att det existerar en konflikt mellan ett socialrättsligt och ett straffrättsligt perspektiv i lagföringsprocessen för unga lagöverträdare. Det föreligger idag förslag till ett särskilt snabbförfarande för unga lagöverträdare där kortare tidsfrister uppställs och en diskussion om att införa ett jourdomstolssystem i Sverige. För att bedöma huruvida snabbförfaranden kan anses vara den bästa lösningen för att motverka ungdomsbrottsligheten och ungas återfallsbrottslighet i Sverige har uppsatsen undersökt Sveriges möjligheter till införa särskilda ungdomsdomstolar likt Tyskland utifrån ett komparativt perspektiv. Tyskland särskiljer ungdomsmålen från den allmänna straffprocessen och har ett flexibelt domstolsförfarande där utbildning samt pedagogiska påföljder genomsyrar lagföringsprocessen för unga lagöverträdare. Uppsatsens analys består av ett ifrågasättande av Sveriges hantering av unga lagöverträdare och inriktningen mot snabba reaktioner samt det straffrättsliga perspektivet. I uppsatsen konstateras det att föreligger bättre förutsättningar för Sverige att bevara intressena om rättssäkerhet, förutsägbarhet, domstolskoncentrationen och unga lagöverträdares rättigheter genom ett införande av ungdomsdomstolar som kan influeras av det tyska domstolssystemet.