Distriktssköterskors erfarenheter av att förmedla tröst

Detta är en Magister-uppsats från Institutionen för hälsovetenskaper

Sammanfattning: Distriktssköterskor kommer ofta i kontakt med patienter som lider och är i behov av tröst. Tröst är ett samspel som kräver att både distriktssköterskan och patienten medverkar. Studiens syfte var att studera distriktssköterskors erfarenheter av att förmedla tröst. Metod: En kvalitativ intervjustudie genomfördes. Distriktssköterskor (n=11) verksamma vid vårdcentraler alternativt inom kommunal hemsjukvård intervjuades om sina erfarenheter av att förmedla tröst. Materialet analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Distriktssköterskors erfarenhet av att förmedla tröst framträdde i tre icke hierarkiska kategorier. Tröstens källa beskriver orsaken till att distriktssköterskan förmedlar tröst och har två underkategorier: Tröst ges utifrån ett lidande och En grundpelare för god omvårdnad. Tröstens förmedlingsvägar beskriver hur distriktssköterskorna ger tröst till patienten och har två underkategorier: Tröstande relation och Tröstande kommunikation. Tröstens inverkan beskriver hur patienten och distriktssköterskan påverkas av trösten och har två underkategorier: Tröst kan ge ökat välbefinnande och Trösta är en meningsfull syssla som både ger och tar kraft. Slutsats: Förmedla tröst är en betydelsefull del i distriktssköterskans yrkesroll och har stor betydelse för patientens välbefinnande. Även distriktssköterskan påverkas av att förmedla tröst.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)