MELLAN RADERNA I WESTEROS. En studie av reduktion och dess effekter i två svenska undertexter till tv-serien Game of Thrones

Detta är en Magister-uppsats från Göteborgs universitet/Institutionen för språk och litteraturer

Sammanfattning: Den kvantitativa reduktion som krävs för att undertexter ska kunna läsas i samma takt som originaldialogen får sägas göra undertextning till en unik översättningsform. För att undersöka vad denna företeelse har för effekt på återgivningen av källtexternas semantiska och stilistiska innehåll genomförs inom ramarna för den här uppsatsen en fallstudie av två undertexter till tv-serien Game of Thrones. Studien bygger dels på en jämförelse av antalet tecken i källtexten och måltexterna, dels på Gottliebs kvantitativa metod för att fastställa kvalitativ reduktion (1994:75). Resultatet visar att båda undertexterna ligger under den normala reduktionsgraden på 33 %. Den undertext som sändes av SVT och HBO (MT1) har en reduktionsgrad på 19 % medan den som används till dvd-utgåvan (MT2) har låga 4 %. Samma procentsatser gäller även för den kvalitativa reduktionen, vilket visar på ett tydligt samband mellan kvantitet och kvalitet i undertexter. De kvalitativa förlusterna medför bland annat förändringar i dramaturgin, karakteriseringen och handlingen, delar som alla är av stor betydelse för den genre serien tillhör. Undersökningen visar också att det är möjligt att reducera utan innehållsliga förluster, men att detta har vissa begränsningar. Trots att det rör sig om en småskalig studie visar resultaten tydligt att kravet på reduktion är av stor betydelse för översättarens möjlighet att producera en måltext som motsvarar tittarnas förväntningar. Att hitta rätt reduktionsgrad är därför viktigt såväl för översättare som för uppdragsgivare och tittare. Studien visar dessutom att de undersökta texterna, i synnerhet MT2, har en relativt låg reduktionsgrad. Detta stämmer med den allmänna trend för dvd:er som bland annat visas genom Schröters tidigare studie (2003). Forskningen om huruvida den höga läshastighet detta innebär passar publikens behov släpar däremot efter. Vidare forskning på svenskarnas läshastighet bör därför ses som viktig för att säkerställa att de förändringar som sker inom undertextning inte endast är kostnadseffektiva utan att de även har en vetenskaplig grund.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)