Återbruksverket - Transformation &återbruk i det gamla Värmeverket

Sammanfattning: I dagens samhälle förbrukar vi naturresurser på ett helt ohållbart sätt. Vi producerar och konsumerar i så hög fart att naturen inte hinner återskapa de resurser vi gör av med. Det behövs en samhällsutveckling i en mer hållbar riktning, där vi går från en slit-och-släng-mentalitet till att tänka cirkulärt. Byggbranschen förbrukar stora mängder resurser, genererar enorma utsläpp av växthusgaser och står för en betydande del av samhällets avfall. Byggindustrin behöver därför genomgå en stor omställning. Framöver måste vi fokusera på att tillvarata befintliga byggnader, och återbruka befintliga byggmaterial i allt större utsträckning. Det redan byggda utgör viktiga materialtillgångar; resurser värda att bevara och återanvända ur miljösynpunkt. Vid bevarandet av en byggnad får kulturhistorien leva vidare, men ibland behöver byggnader en ny funktion för att åter komma till nytta. Genom att transformera befintliga byggnader kan man bevara existerande värden samtidigt som man skapar nya. Byggnader och material får ett nytt liv, med spår som berättar om ett förflutet. I stadsdelen Klostergården i Lund, alldeles intill tågspåren, ligger ett gammalt värmeverk från 1963. Värmeverket ritades av arkitekten Hans Westman, och var det första fjärrvärmeverket i Lund. Byggnaden har varit nästintill ur bruk sedan början av 2000-talet, och skulle behöva en ny funktion för att kunna leva vidare. Det här examensarbetet undersöker därför vad transformation kan vara, hur man skapar arkitektoniska värden när man arbetar med det befintliga, samt hur man kan arbeta med återbruk av material i ett transformationsprojekt. Det gamla Värmeverket får nytt liv i ett transformationsprojekt, och befintligt material i byggnaden utgör grunden för undersökningen om återbruk.