Analys av hörnsekvenser i svensk elitfotboll : Gruppering av hörnsekvenser och utvärdering av sannolikhet för skott med logistisk hierarkisk modellstruktur

Sammanfattning: Sportanalys definieras av Alamar (2013) som användning av historisk data för att applicera modeller som kan ge information till beslutstagare inom en viss organisation. Det ger dem möjlighet att assistera sin organisation för att få en sportslig fördel. I den här studien utförs sportanalys, mer specifikt analyseras hörnsekvenser inom svensk elitfotboll. En hörnsekvens är den sekvens av händelser som sker från att bollen sätts i spel från hörnans startposition tills det att något av följande villkor uppfylls: 8 händelser sker givet att hörnan slås kort 6 händelser sker givet att hörnan slås långt 15 sekunder passerar Försvarande lag tar över bollen Något lag utför ett regelbrott Skott utförs av attackerande lag Datamaterialet som används är framtaget av företaget Wyscout och tillhandahållet av Football Analytics Sweden AB. De ligor och säsonger som betraktas är de svenska herrligorna Allsvenskan och Superettan för säsongerna 2017, 2018 och 2019. I datamaterialet erhålls information om varje händelse som sker under matchen. Utifrån information om händelsen samt koordinater om var händelsen sker framställs variabler som ska kunna beskriva vad som sker inom en hörnsekvens. Syftet med studien är att först identifiera hörnsekvenser med liknande egenskaper och gruppera dem. Utifrån gruppindelningen undersöks sedan sannolikheten för att en hörnsekvens leder till skott samt vad som påverkar sannolikheten. Algoritmen Partitioning Around Medoids (PAM) används med avståndsmåttet Gower och utvärderingsmåttet silhouette för att identifiera följande fem hörnsekvenstyper: Utåtskruvade hörnor från vänsterhörn med tendens mot främre stolpen och relativt nära mållinjen. Inåtskruvade hörnor från vänsterhörn med tendens mot främre stolpen och längre förflyttning ut från mållinjen. Utåtskruvade hörnor från högerhörn med tendens mot främre stolpen och relativt nära mållinjen. Korta varianter som har längre varaktighet, innefattar fler händelser och involverar fler spelare. Inåtskruvade hörnor från högerhörn med tendens mot främre stolpen och längre förflyttning ut från mållinjen. Betraktas förekomsten av skott i datamaterialet givet klusterstrukturen konstateras att hörnsekvenstyp 4 i störst utsträckning lett till skott med förekomsten 19 procent inom klustret. Hörnsekvenstyperna 2 och 5 är något sämre med respektive 18 procent av hörnsekvenserna som lett till skott. Med dessa hörnsekvenstyper i fokus anpassas flera Bayesianska hierarkiska logitmodeller för att undersöka sannolikheten för att en hörnsekvens leder till skott givet de framtagna variablerna. Vid skapandet av modellerna undersöktes om en hierarkisk modellstruktur var behövlig för att undersöka sannolikheten för skott. Slutsatsen blev att det är väsentligt att tillämpa en hierarkisk modellstruktur. Av vald modell så dras slutsatsen att det som påverkar sannolikheten att komma till skott allra mest, med avseende de variabler som undersökts, är antalet händelser som sker i hörnsekvensen. Den hörnsekvenstyp som påverkas mest av antalet händelser är den korta varianten. Det diskuteras om hur det kan vara problematiskt att undersöka den linjära påverkan på log-oddset. Detta eftersom påverkan på sannolikheten för skott inte är densamma för en ökning mellan en och två händelser som mellan tre och fyra händelser. Det är även näst intill omöjligt att komma till skott på första händelsen i hörnsekvensen då händelsen utgörs av att hörnan slås.