Sökning: "Digital counseling"

Visar resultat 1 - 5 av 23 uppsatser innehållade orden Digital counseling.

  1. 1. Äldre patienters upplevelse av digital rådgivning inom primärvården : En litteraturstudie

    Kandidat-uppsats, Malmö universitet/Institutionen för vårdvetenskap (VV)

    Författare :Jeanette Hansson; Nathalie Blomqvist Carlsson; [2024]
    Nyckelord :Digital counseling; eHealth; Elderly people; Experiences; Perception; Digital rådgivning; E-hälsa; Erfarenheter; Upplevelser; Äldre personer;

    Sammanfattning : Bakgrund: Den ökade medellivslängden leder till att fler äldre individer söker vård relaterat till geriatriska sjukdomar. Det moderna samhällets digitalisering har implementerats inom vården och anses skapa ökad tillgänglighet och delaktighet för patienter. LÄS MER

  2. 2. Hälsofrämjande patientmöten vid telefonrådgivning : Distriktssköterskors erfarenheter – en intervjustudie

    Magister-uppsats, Högskolan i Skövde/Institutionen för hälsovetenskaper

    Författare :Anna Sundberg; Maria Zakrisson; [2023]
    Nyckelord :Promote; health; counseling; telephonenurse; person-centered; Främja; hälsa; rådgivning; telefonsjuksköterska; personcentrerat;

    Sammanfattning : Bakgrund: Hälsofrämjande patientmöten vid telefonrådgivning på vårdcentral är en stor del i distriktssköterskans arbete. Arbetsuppgiften blir allt vanligare och ställer krav på distriktssköterskans yrkeskunnighet för att utifrån ett personcentrerat förhållningssätt skapa ett patientmöte där hela patientens livsvärld tas i beaktande. LÄS MER

  3. 3. Vad hade du på hjärtat? : - en systematisk litteraturstudie om kommunikation vid telefonrådgivning

    Magister-uppsats, Karlstads universitet/Avdelningen för omvårdnad

    Författare :Ellen Josse Widroth; Julia Östberg; [2022]
    Nyckelord :District nurse; telenursing; communication; Distriktssköterska; telefonrådgivning; kommunikation;

    Sammanfattning : Introduktion: Hälso- och sjukvårdsrådgivning per telefon introducerades i Sverige på 30-talet. Efterfrågan på telefonrådgivning har ökat sedan dess. Målet är att uppringaren känner sig hörd och distriktssköterskan är trygg i sin bedömning. För att uppnå detta mål krävs en god kommunikation mellan de två. LÄS MER

  4. 4. “Samtidigt så satt ju alla i samma båt” : En kvalitativ studie om vägledarnas upplevelse av användningen av digital vägledning vid gymnasieskolan under covid-19 pandemin

    Uppsats för yrkesexamina på grundnivå, Stockholms universitet/Institutionen för pedagogik och didaktik

    Författare :Ann-Sofie Larsson; Rose Ally; [2022]
    Nyckelord :Digital guidance counseling; Information- and communication technology ICT ; Covid-19; Upper secondary school; Cognitive information processing theory CIP ; Bourdieu; Digital vägledning; Informations- och kommunikationsteknik IKT ; Covid-19; Gymnasieskolan; Cognitive information processing theory CIP ; Bourdieu;

    Sammanfattning : The aim of this study was to examine guidance counselors' experience of the transition to digital guidance counseling during the covid-19 pandemic. The guidance counselors attitude towards change, as well as contributing challenges are studied. LÄS MER

  5. 5. Zooma in på vägledning : Går det att gräva med en digital spade?

    Uppsats för yrkesexamina på grundnivå, Malmö universitet/Institutionen för samhälle, kultur och identitet (SKI)

    Författare :Jacob Blickander; [2022]
    Nyckelord :Studie- och yrkesvägledning; digital vägledning; grävande samtalsmetodik; empatiskt samtalsklimat; relationsskapande processer;

    Sammanfattning : Studiens syfte är att kartlägga hur de studie- och yrkesvägledare som är aktiva inom högskola, universitet och vuxenutbildning upplever att de grävande, samt de relationsskapande processerna fungerar under ett vägledningssamtal som sker på distans via digitala plattformar jämfört med i ett fysiskt vägledningssamtal. De frågeställningar som ämnar besvara studiens syfte är: Hur upplever studie- och yrkesvägledarna att den grävande samtalsmetodiken i ett vägledningssamtal fungerar när det sker på distans via en digital plattform jämfört med i ett fysiskt vägledningssamtal?; Hur upplever studie- och yrkesvägledarna att det fungerar att skapa ett empatiskt samtalsklimat i ett vägledningssamtal som sker på distans via en digital plattform jämfört med i ett fysiskt vägledningssamtal?; samt Hur upplever studie- och yrkesvägledarna att relationsskapandet mellan studie- och yrkesvägledaren och den sökande fungerar i ett vägledningssamtal som sker på distans via en digital plattform jämfört med i ett fysiskt vägledningssamtal? Problemformuleringen grundar sig i att digital vägledning historiskt sett använts mer till att förmedla information snarare än att förmedla valkompetens. LÄS MER