Sökning: "klasskillnader ekonomi"

Hittade 3 uppsatser innehållade orden klasskillnader ekonomi.

  1. 1. ”Hur ska vi lyckas med att sätta rötter i det nya?” : En kvalitativ studie om kirunabors upplevelser av den pågående stadsomvandlingen

    Kandidat-uppsats, Luleå tekniska universitet/Institutionen för ekonomi, teknik och samhälle

    Författare :Tova Jenssen Fredriksson; [2020]
    Nyckelord :Kiruna; urban transformation; change; future and globalization; Kiruna; stadsomvandling; förändring; framtid och globalisering;

    Sammanfattning : Kiruna har alltid varit förknippad med gruvbrytningen som sker under jorden i gruvan. Den malmkropp som järnmalmen bryts ifrån har en lutning in under Kirunas nuvarande stadskärna. LÄS MER

  3. 2. Myten om Väst

    Kandidat-uppsats, Göteborgs universitet/Institutionen för kost- och idrottsvetenskap

    Författare :Hanna Axelsson; Helena Danielson; Jennifer Hallberg; [2014-06-26]
    Nyckelord :diskurs; etnisk maktordning; fostran; hegemoni; hem- och konsumentkunskap; intersektionalitet; monokulturell utbildning; läromedel; postkolonialism; värdegrund;

    Sammanfattning : Studien har syftat till att utifrån ett intersektionellt perspektiv analysera läromedlet Hem- och konsumentkunskap åk 7-9 av Sjöholm, Hjalmarsson, Arvidsson, Hedelin & Olofsson (2011). Analysens målsättning har varit att lyfta vilka värden och normer som konstrueras och förmedlas genom läromedlet. LÄS MER

  4. 3. Påverkar aktieägande attityder till välfärdsstaten? : Kvantitativ undersökning om aktieägande och svenska folkets inställning till välfärdsstaten 1984-2008

    Kandidat-uppsats, Institutionen för samhällsvetenskaper

    Författare :Erik Hegelund; [2008]
    Nyckelord :stocks; funds; welfare state; moral economy; reciprocity; path dependency; aktier; fonder; välfärdsstaten; moralisk ekonomi; reciprocitet; spårberoende;

    Sammanfattning : Mellan år 1984-2000 ökade andelen aktieägare bland Sveriges befolkning markant, från 29 till 80 %, för att mellan år 2000 och 2008 ligga stabilt runt 80 %. Då allt fler får sin inkomst från kapital och inte endast från arbete borde detta leda till nya normativa föreställningar kring välfärdsstatens utformning och finansiering. LÄS MER