SAMBANDET MELLAN SKULDSÄTTNING OCH LÖNSAMHET : En kvantitativ studie om svenska skogsföretag

Detta är en Master-uppsats från Umeå universitet/Företagsekonomi; Umeå universitet/Företagsekonomi

Sammanfattning: Den svenska skogsindustrin är viktig för den svenska ekonomin. Den står bland annat för 9-12% av svensk industris totala sysselsättning, export, omsättning och förädlingsvärde, 90% av massa- och pappersproduktion samt 70% av sågade trävaror exporteras till utlandet. Detta gör Sverige till världens näst största exportör av denna typ av produkter. Det totala exportvärdet för skogsindustrin år 2018 var 145 miljarder kronor (Skogsindustrierna, 2018). Trots denna betydelse som den svenska skogsindustrin har för den svenska ekonomin lyser studier som fokuserar på sambandet mellan skuldsättning och lönsamhet på den svenska skogsindustrin med sin frånvaro. I och med detta ämnar denna studie att undersöka detta samband på den svenska skogsindustrin, med en teoretisk referensram som utgörs av bland annat Miller och Modiglianis relevans- och irrelevansteori, pecking order-teorin, trade-off teorin och agentteorin.   Sambandet mellan skuldsättning och lönsamhet har studerats tidigare, med studier som har kunnat påvisa ett negativt såväl som ett positivt samband mellan skuldsättning och lönsamhet. Eftersom detta samband inte studerats på den svenska skogsindustrin innebär det att denna studie fyller en kunskapslucka som tidigare funnits. Med utgångspunkt i detta identifierade problem har följande frågeställning formulerats:    Hur ser förhållandet ut mellan lönsamhet och skuldsättning för företag i den svenska skogsindustrin?   Studien utgörs av svenska skogsföretag med en omsättning på över 10 miljoner kronor samt att företagen har varit aktiva i slutet av år 2018. Datat för studien är sekundärdata som inhämtats från databasen Retriever Business. Sammanlagt består studien av ett urval av 163 företag, som studeras mellan åren 2013-2017. Vidare har en kvantitativ undersökning, med åtta multipla regressionsanalyser (fyra regressioner per beroende variabel), genomförts för att besvara frågeställningen. De beroende variablerna är lönsamhetsmåtten räntabilitet på totalt kapital och räntabilitet på eget kapital, medan de oberoende variablerna är skuldsättningsmåtten kortfristiga-, långfristiga- och totala skulder genom totala tillgångar samt totala skulder genom eget kapital. Vidare har fem kontrollvariabler används, dessa är tillväxt, storlek, likviditet, finansiell flexibilitet och observationsår som en dummyvariabel. Samtliga åtta multipla regressionsanalyser som genomförts visade ett signifikant, negativt, samband mellan skuldsättning och lönsamhet. Totala skulder i förhållande till totalt kapital var det skuldsättningsmått som hade starkast, negativt samband med både ROA och ROE.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)