Förändringsarbete inom socialtjänsten : En kvalitativ studie om socialsekreterares uppfattning om möjligheter till förändringsarbete på avdelningen för ekonomiskt bistånd inom socialtjänsten

Detta är en Kandidat-uppsats från Sociologiska institutionen

Sammanfattning: Det övergripande syftet med denna studie är att studera socialsekreterares uppfattning av deras möjlighet till att bedriva förändringsarbete på avdelningen för ekonomiskt bistånd inom socialtjänsten, med målet att klienten ska bli självförsörjande. Tidigare forskning inom området har visat att socialsekreterare har flera olika roller. De förväntas följa lagar och regler samtidigt som de ska möta klientens individuella behov. Detta förutsätter en god relation mellan socialsekreterare och klient, och möjligheten till att skapa goda relationer anses kunna vara avhängigt organisationstypen. Tidigare forskning har även visat att ett av problemen i det dagliga arbetet inom socialtjänsten är tidsbristen, vilken ger upphov till ett behov av att prioritera mellan ärenden. Det är i ljuset av vad tidigare forskning visat om bland annat organisationsform och arbetsbörda som det ter sig relevant att utforska vad socialsekreterare själva anser om möjligheter till att bedriva förändringsarbete. Studien baseras på kvalitativa intervjuer med totalt åtta socialsekreterare från fyra olika svenska kommuner. Resultatet, det vill säga bland annat vad som informanterna anser vara viktiga faktorer samt vad som utgör hinder för förändringsarbetet inom ekonomiskt bistånd, analyseras och diskuteras utifrån Hasenfelds teori om människobehandlande organisationer samt Lipskys teori om gräsrosbyråkrater. Resultatet pekar bland annat mot att socialsekreterarna anser sig behöva organisatoriska förutsättningar, såsom en rimlig mängd ärenden, för att kunna bedriva ett framgångsrikt förändringsarbete inom ekonomiskt bistånd. Vidare anser informanterna att individuella faktorer, såsom klientens motivation, är av vikt för processen bort från ett biståndsberoende. Bland hindrande faktorer på individnivå nämns diskrepans mellan socialsekreterarens och klientens målbilder gällande vilken förändring som ska uppnås hos klienten som ett exempel. På organisationsnivå anser socialsekreterarna den höga arbetsbelastningen, som ofta råder inom arbetet med ekonomiskt bistånd, vara det största hindret för ett aktivt klientarbete mot självförsörjning. Informanterna betonar att ärendemängden i dagsläget ofta är så hög att det inte är möjligt att träffa klienterna så ofta som det skulle behövas. I ljuset av vad tidigare forskning och vad analysen av den insamlade empirin visar, identifierades i denna studie, utifrån socialsekreterares synvinkel, flera faktorer som anses vara av vikt för ett välfungerande förändringsarbete inom ekonomiskt bistånd. Det intervjuade anser att de (som socialsekreterare) behöver både individuella ”verktyg” och organisatoriska förutsättningar för att kunna bedriva sitt arbete på det sätt som fastställs i Socialtjänstlagen.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)