Kreditbedömning av kunskapsföretag

Sammanfattning: Syfte: Syftet är att få fram vad bankerna tittar på vid en kreditbedömning. Skiljer sig kreditbedömningsprocessen åt om det är ett företag som har tillgångar mot ett som generellt inte har tillgångar, i det här fallet kunskapsföretag. Vilka är de viktigaste faktorerna i en kreditbedömning? Metod: Det har gjorts en kvalitativ studie, induktiv ansats och semistrukturerade intervjuer har genomförts på fyra olika bankkontor i Gävle. Efter intervjuerna har data renskrivits direkt och skickats ut till respondenterna för godkännande. Det godkända materialet har sedan sammanställts. Teorin har samlats in via litteratur och vetenskapliga artiklar. Empiri och teori har sen analyserats för att se om det finns likheter och skillnader inom områdena. Resultat och slutsats: Undersökningen visar att bankerna har samma kreditbedömningsprocess för kunskapsföretag som för andra företag. Resultaten visar också att nyckeltalen jämför olika referensmått beroende på bransch. Inga speciella nyckeltal granskas för kunskapsföretag vilket gör att humankapitalet blir svårbelyst. Trots att marknaden för kunskapsintensiva företag är på uppgång verkar inte bankerna ha något behov av att anpassa kreditbedömningsprocessen eftersom kreditbehovet för företagsgruppen generellt är lågt. Förslag till fortsatt forskning: Det skulle vara intressant att se om kunskapsföretagen har fortsatt att öka. Det skulle också vara intressant att se om bankerna ändrar sin kreditbedömningsprocess i framtiden. Uppsatsens bidrag: Bankernas tillvägagångssätt i kreditbedömningsprocessen anpassas inte till typen av företag. Nyckeltalen som granskas bedöms utifrån olika referensmått, vilket är en anpassning till bransch, men för kunskapsföretag saknas möjligheten att kunna omvandla värdet av humankapitalet till hårda värden. Detta gör analysen besvärligare och svårare att få konsekvent.