Kvinnlig könsstympning : En litteraturstudie om konsekvenserna

Detta är en Kandidat-uppsats från Institutionen för vårdvetenskap

Sammanfattning: Bakgrund: Varje år könsstympas fler än 2 miljoner kvinnor. Traditionen att könsstympa kvinnor går så långt tillbaka i historien att ingen historiker i dagsläget kan säga exakt hur, var och varför denna sedvänja uppstod. Det förekommer i ett trettiotal länder. Ingreppet sker ofta utan smärtlindring, sterila instrument och kompetent personal. I Sverige är kvinnlig könsstympning brottsligt, lagen gäller alla svenska medborgare oavsett om det sker inom Sveriges gränser eller utanför. Antalet könsstympade kvinnor i Sverige har ökat i takt med ökad invandring. Kvinnlig könsstympning kan ses som ett övergrepp och kan ge konsekvenser för kvinnor livet ut. Syfte: Syftet var att belysa de fysiska, psykiska och sociala konsekvenserna för kvinnor som genomgått könsstympning. Metod: En litteraturstudie genomfördes enligt Forsberg (2006) och startade med sökningar i databaserna Cinahl och PubMed. Sju kvantitativa och fyra kvalitativa artiklar valdes ut för analys. Resultat: De fysiska konsekvenserna rörde främst miktion, menstruation och sexuellt samliv. Känslomässiga trauman och en känsla av förlust dominerade de psykiska konsekvenserna. Gällande de sociala konsekvenserna berördes kvinnornas identitet till stor del samt deras upplevelser av hur västerlänningar ser på dem. Resultatet visar på övervägande negativa fysiska, psykiska och sociala konsekvenser. Även positiva aspekter har framkommit. Diskussion: I resultatet framgick tre större teman som var gemensamt för de fysiska, psykiska och sociala konsekvenserna. Dessa var kulturkrock, sociala påtryckningar och individ. De kan bidra till att förbättra omvårdnaden av kvinnor som genomgått könsstympning. Diskussionen inspireras av teorin Theory of cultural marginality där fokus ligger på att förklara människors reaktioner då två kulturer kolliderar.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)