Sjuksköterskors uppfattningar av passiv dödshjälp i palliativ vård - En kvalitativ litteraturstudie

Detta är en Kandidat-uppsats från Blekinge Tekniska Högskola/Sektionen för Hälsa (HAL)

Sammanfattning: Bakgrund: Sjuksköterskans kunskaper, förhållningssätt, etiska principer och medkänsla betyder mycket, inte bara för patienten utan även för patientens anhöriga i livets slutskede. Dessa faktorer spelar även en stor roll för att sjuksköterskorna ska kunna ta ställning vid passiv dödshjälp. Passiv dödshjälp förekommer i Sverige och är tillåten. Denna form av dödshjälp innebär att en behandling avbryts eller inte sätts in på sjukvårdens initiativ, patientens eller anhörigas begäran. Syfte: Syftet är att belysa faktorer som påverkar sjuksköterskors uppfattningar av passiv dödshjälp inom palliativ vård. Metod: En litteraturstudie genomfördes, baserad på sju vetenskapliga artiklar med kvalitativ metod. Analysen inspirerades av den analysmetod som beskrivits av Graneheim och Lundman (2004). Resultat: I resultatet framkom följande kategorier; patientens lidande, konsekvenser, patientens önskan, erfarenheter, brist på inflytande, etiska dilemman, patientens livskvalitet och legalisering av eutanasi, som har betydelse för sjuksköterskors inställning till passiv dödshjälp. Patientens lidande och de återstående alternativen som t.ex. patientens egen önskan för att lindra lidande var avgörande för acceptansen av passiv dödshjälp i en viss situation. Slutsats: De flesta sjuksköterskor hade en positiv inställning till passiv dödshjälp eftersom det i slutändan bidrog till en god död och att själva dödsprocessen kunde ske smärtfritt.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)