EN UTVÄRDERING AV AGELABS VISNINGSRUM FÖR VÄLFÄRDSTEKNIK

Detta är en Kandidat-uppsats från Göteborgs universitet/Institutionen för neurovetenskap och fysiologi

Sammanfattning: Bakgrund I dagens samhälle ökar den äldre befolkningen. Samtidigt ökar även digitalisering av samhället och användandet av vardagsteknik, såsom smartphones och datorer, vilket ställer krav på användaren. Då många äldre personer saknar kunskap och förståelse för nyttan av tekniken riskerar de därmed att exkluderas i samhället. För att minska risken för exkludering och öka möjligheten till delaktighet, kan välfärdsteknik vara en lösning. Välfärdsteknik innefattar teknik, såsom digitala trygghetslarm samt sensorer för påminnelser och kan ses som en möjlighet för äldre personer att säkert bo kvar hemma under åldrandet. Arbetsterapeutens roll är av stor vikt gällande implementering av välfärdsteknik då aktivitet och delaktighet är två viktiga begrepp inom arbetsterapi. Ett visningsrum erbjuds av AgeLab där besökare får prova välfärdsteknik som finns tillgänglig. AgeLabs visningsrum ses som en arbetsterapeutisk intervention i enlighet med den pedagogiska modellen, då välfärdsteknik kan underlätta aktivitet och delaktighet i vardagen.Syfte Studiens syfte var att utvärdera AgeLabs visningsrum för välfärdsteknikMetod En prospektiv enkätstudie med kvantitativ ansats valdes för att svara på studiens syfte, 44 deltagare medverkade. Data bearbetades i SPSS och analyserades genom Mann-Whitney-U och Fishers exakta test. Resultat Studiens resultat visar en positiv inställning till att ta till sig kunskap om, samt ger inspiration till att använda, välfärdsteknik. Vid analys identifierades en signifikant skillnad mellan könen vid påståendet om inspiration till att använda välfärdsteknik. Ytterligare åsikter gällande visningsrummet resulterade i enbart positiva omdömen. Slutsats Interventionen AgeLab är ett bra sätt att ta till sig kunskap om, samt ger inspiration till att använda, välfärdsteknik. Då en kraftig snedfördelning identifierades i data försvårades analyser och jämförelser, vilket resulterade i endast en signifikant skillnad. Trots att föreliggande studie inkluderade äldre personer saknas deras åsikter fortfarande. Aktivitetsrättvisa kan främjas genom att interventionens fokus på äldre personer förstärks ytterligare.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)