Digitalt skrivande i skolans tidigare år : effekter och påverkande faktorer

Sammanfattning: I denna studie kartläggs vad som påverkar lärare i valet av att använda digitala verktyg i skrivundervisningen i skolans tidiga år (F–3) samt i vilken omfattning digitala verktyg används i skrivundervisningen. Studien syftar till att bidra till djupare kunskap och förståelse för vad som generellt påverkar lärare i valet av att använda digitala verktyg i skrivundervisningen. En enkätundersökning gjordes som besvarades av 102 respondenter. TPACK-modellen användes som teoretisk modell för att belysa hur olika kompetenser behöver uppnås och samverka för att erhålla en lärandesituation för eleverna med hjälp av digitala verktyg. Resultatet visade att tillgången till digitala verktyg inom svenskundervisningen är relativt hög då 86 % svarade att de har tillgång och använder digitala verktyg i svenskundervisningen i den årskurs respondenten undervisar i.  49% av respondenterna har 1:1 tillgång (en digital enhet per elev) av digitala enheter och använder digitala verktyg i skrivundervisningen varje vecka. När respondenterna ska bestämma om eleverna ska arbeta digitalt eller analogt var möjligheten att kunna anpassa efter enskild elev den markant största påverkande faktorn, följt av digitala resurser och respondentens egen kunskap. Resultatet visade att vid utformningen av digital skrivundervisning var det vanligt att respondenterna ställde högre krav på eleverna gällande redigering och bearbetning av texter och längre texter. Respondenterna upplevda effekter som att digitalt skrivande underlättar för elever med motoriska svårigheter samt att det är lättare för elever att redigera och bearbeta texten och möjligheten att få text/bokstäver upplästa. Olika benämningar för innebörden av motivationshöjning nämndes även av flertalet respondenter. En negativ effekt med digitalt skrivande upplever respondenterna är försämrad finmotorik hos eleverna.