”Snart har jag inte tid att göra det jag vill – undervisa!”

Sammanfattning: Under de senare åren har rapporter visat på att de psykosociala arbetsmiljöproblemen är framträdande inom skolan och lärare är en av de yrkesgrupper där de flesta långtidssjukskrivningarna beror på stress. Vidare tillhör lärare den yrkeskategorin som har högst arbetskrav, minst egenkontroll och sämst socialt stöd, vilka alla är faktorer som har betydelse för den arbetsrelaterade stressen. Enligt Skolverket är var femte lärare är idag i riskzonen för allvarlig ohälsa. Under 1990-talet var den svenska skolan föremål för omfattande förändringar, den så kallade decentraliseringen, vilket medförde nya styrformer, nytt betygssystem, minskade resurser, färre pedagoger, större klasser/barngrupper, nya arbetstider, individuell lönesättning och nya arbetsformer. Lärare upplever att förändringarna har medfört att arbetet har blivit mer intensivt. Med utgångspunkt från detta undersökte vi hur pedagoger i förskola och grundskola upplever sin arbetssituation. Vår studie visar på att grundskollärarna i allt högre grad än förskollärare har en arbetssituation som de är missnöjda med beroende på stress, hög arbetsbelastning, dåligt inflytande över sitt arbete, bristen på stöd från skolledning och kollegor. Vidare är det fler förskollärare som upplever sitt arbete som tillfredställande. Vår studie visar också att den största källan till stress bland pedagogerna är stora klasser och stora barngrupper. Endast ett fåtal av våra informanter har angett att det på deras arbetsplats förekommer någon form av stressförebyggande arbete. Vad det gäller hur man kan förebygga och hantera stress på individnivå anges främst god sömn, varierad kost och friskvård.