Viralgranskaren : i mediesamhällets tjänst?

Sammanfattning: I ett medielandskap där medborgare ställer allt högre krav på medieinnehåll är goda råd dyra för den krympande journalistkåren. Medborgare har själva möjligheten att sammanställa och sprida information om de inte får den information som de efterfrågar av de etablerade medieproducenterna. Den fria informationsspridningen online och trenden rörande jakten på klick har sina baksidor, en av dessa berör det faktum att publicister kan börja tumma på källkritiken vilket leder till att rykten, ogrundade påståenden och tvivelaktig fakta får spridning. I dagens konvergerade medielandskap är det fler än någonsin som tar del av nyheter via de sociala medierna. Viralgranskaren (hädanefter VG) och dess redaktion bygger sin verksamhet på att granska artiklar som sprids i sociala medier och lanserades inför Supervalåret 2014 som de trodde skulle präglas av falsk informationsspridning. I studien har VG analyserats på två sätt, dels genom en kvantitativ innehållsanalys, dels genom en kvalitativ närläsning. Studiens empiri inkluderar både VG:s granskningar från deras Facebook-sida, redaktionella texter, Facebookinlägg gjorda av VG:s journalister samt kommentarer från allmänheten som är publicerade i anslutning till granskningarna. Materialet syftar till att åskådliggöra VG som är ett nytt journalistiskt fenomen. Resultaten av denna studie visar att materialet som VG granskat innehåller samma tendenser som nyheter i stort, trots att de oftast visat sig vara falska samt komma från oetablerade källor. I relation till den ökande nyhetsläsningen i de sociala medierna kan VG visa sig stå i demokratins tjänst och agera som en slags konsumentombudsman på internet. Samtidigt är det svårare att påstå att denna utveckling bidrar till mer jämlikhet, då VG gör skillnad på sig själva och läsarna, upprätthåller en bild av sig själva som intellektuella och moraliska ledare och kan delvis ses som ett försök att återta journalisters priviligerade position i samhället.