Barns matematiska strategier. Problemlösning med bild som uttrycksmedel.

Sammanfattning: AbstractStudiens övergripande syfte är att undersöka hur barns matematiska strategier kan se ut iförskolan. Det material som används är influerat av en tidigare studie som genomfördes förtjugo år sedan av Ahlberg (1994). I arbetet kommer det diskuteras om det har skett någonförändring inom matematiken i förskolan de senaste tjugo åren. Studien kommer även attframhålla förslag på hur förskolläraren kan använda och förhålla sig till de matematiskastrategierna.Arbetet grundar sig på empiriskt underlag från tio barn, vilket är en del av resultatdelen. Detär en kvalitativ studie som har ett fenomenografiskt perspektiv då variation och egnaupplevelser är en förutsättning för arbetet. Sammanfattningsvis visar resultatet på att destrategier som användes av barn för tjugo år sedan fortfarande är relevanta. Dessa är ”Delamed” strategin, ”Additionsmetoden”, ”Kombinerad metod” samt ”Påbörjad” strategin.Eftersom strategierna är liknande de som framkom i studien för tjugo år sedan kan debetraktas som ”stabila” och kan generaliseras som vanliga och betydelsefulla för barn attbygga vidare på. Barnen i studien är mellan fyra och sex år medan i Ahlbergs studie är barnensex år. En annan skillnad är att arbetet inte har lika ingående och progredierande material somAhlberg hade vilket tyder på att barn tidigare klarar av att lösa matematiska problem. För attfå fram barns matematiska strategier används en saga av Ahlberg (1994), sagan avslutas medett problem som barnen därefter får lösa genom att använda bild som uttrycksform. Barnen fårdärefter förklara sin problemlösning utifrån teckningen. Pedagogiska konsekvenser är attmedvetenhet och uppmärksamhet är avgörande aspekter för förskollärarens möjlighet attkunna stödja barns lärande. Studien framhåller att en gemensam hållpunkt kan vara enutgångspunkt för utvecklandet av barns lärprocess. Arbetet visar ett tillvägagångssätt att hittahållpunkten hos varje barn (Björklund, 01).