En månad med flyktingkrisen : En analys av Rädda Barnens och Sverige för UNHCR:s videomaterial på Facebook

Sammanfattning: Den här uppsatsen undersökte hur medielogiken uttrycks i Rädda Barnens och Sverige för UNHCR:s videomaterial under flyktingkrisen september 2015. Då majoriteten av den medialiseringsrelaterade forskningen i Sverige har intresserat sig för partiledardebatter och politisk kommunikation finns det en kunskapslucka kring hur medielogiken formar andra sfärer i samhället. Denna studie avsåg att genom semiotisk analys och mulitmodal analys undersöka videomaterial i dessa två ideella organisationer, för att identifiera mediernas berättartekniker i dem. Sammanlagt analyserades fyra videoklipp i två ideella organisationers Facebook-sidor under september 2015 utifrån teorin om semiotik och medielogik. Två tydliga teman i videoklippen framträdde ur resultatet. Dessa benämnde vi som Flyktingkrisen som empati och Flyktingkrisen som verklighet. Ur dessa framkom fyra underteman. Dessa benämnde vi som dramatisering, dokumentering, reklamformat och nyhetsformat. Studiens resultat visade även att medielogiken personifiering förekommer starkt i samtliga av våra studieobjekt. Utifrån detta resultat kunde vi dra slutsatser kring genom vilka stereotyper personifieringen framkom i.   Vår studie bidrar därmed till forskningsfältet med kunskap om stereotyper av flyktingar. I tidigare forskning av Ylva Brune (1998) urskiljs två sorters stereotyper av flyktingar: offer eller hot. Vidare menar Urban Ericsson (2001) att stereotypen den duktige flyktingen tenderar att förekomma i media endast på individnivå. I vårt material fann vi att en flykting gestaltades annorlunda än de stereotyper vi fann i vår tidigare forskning. Vi valde att kalla den här kategorin flyktingen som målmedveten då denne är fast besluten att ta sig fram trots omständigheterna. Vi fann även en icke tidigare dokumenterad framställning av flyktingar som likartad publiken när det gäller välfärdsbakgrund.