Orientering som friluftsliv? : En kvalitativ undersökning om hur lärare i idrott och hälsa talar om relationen mellan orientering och friluftsliv

Detta är en Magister-uppsats från Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH/Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap; Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH/Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap

Sammanfattning: Sammanfattning Syfte och frågeställningar Syftet med studien är att undersöka hur idrottslärare i årskurs 7-9 talar om relationen mellan orientering och friluftsliv i ämnet idrott och hälsa. Frågeställningarna studien avser besvara är följande: Hur bedrivs undervisningen i friluftsliv och orientering? Vilka geografiska områden används för friluftslivsundervisning? Hur används de geografiska områdena i undervisningen?  Metod Datainsamlingen till studien gjordes i form av semistrukturerade intervjuer utifrån en intervjuguide. Sju idrottslärare från årskurs 7-9 intervjuades, fem från Stockholms län varav två verksamma i innerstaden, en från Södermanlands län samt en från Norrbottens län. Urvalet skedde genom ett bekvämlighetsurval. Intervjuerna spelades in och transkriberades. Transkriberingen analyserades med hjälp av diskursanalys som teoretiskt ramverk. Resultat Diskursanalysen av hur idrottslärare talar om relationen mellan friluftsliv och orientering resulterade i en övergripande diskurs där själva undervisningen i friluftsliv framträder som bestående av aktiviteter. Orientering beskrevs vidare som ett kunskapsområde som kunde integreras i friluftsundervisningen. Friluftslivsundervisnings olika aktiviteter ses av flera lärare som förberedande delar inför vandringar och övernattningar. Närområdets ansågs ha stor betydelse då det just gav möjligheter till dessa förberedande aktiviteter. I talet om undervisning i friluftsliv och orientering framkom även behovet av mer resurser och mer av ämnesöverskridande planeringstid. Vid genomgången av det empiriska materialet framkom även att eleverna hade svårt att uppfatta syftet med de aktiviteter som genomfördes, vilket resulterade i att undervisningen i friluftsliv många gånger präglades av omotiverade elever. Slutsats I diskursanalysen av lärarnas tal framträder att lärarna har en mycket en öppen tolkning av kursplanen, där orientering utgör en aktivitet bland andra inom friluftsliv. Skolans närområde tilldelas stor betydelse och används för aktiviteter. Den öppna skrivningen i kursplanen ger idrottslärare möjligheter att bedriva aktiviteter utan att placera in dem i ett mer övergripande sammanhang. En möjlig lösning som gör att momentet friluftsliv och utevistelse kan inkluderas mer i undervisningen, är dels mer tid till undervisningen, dels en ämnesöverskridande planering. Detta skulle kunna skapa möjligheter till en rödare tråd än vad som återfinns idag. Friluftsliv och andra typer av ämnesinnehåll skulle kunna särskiljas tydligare.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)