Synen på gymnasieeleven, en medborgare eller kund? - En studie av marknadiseringen av den svenska gymnasieskolan

Sammanfattning: Sedan friskolereformen har konkurrensen för skolorna förändrats och liknar numera en marknad. En marknad vars syfte är att locka till sig så mycket elever, eller kunder, som möjligt. Den här uppsatsen besvarar frågan om hur skolornas syn på eleven ser ut och om det finns ett tydligt kund- respektive medborgartänk. Vi ämnar också att undersöka huruvida det finns ett samband mellan de privata och offentliga skolorna. Källorna som ligger till grund för arbetet är dels aktuell forskning och teorier, dels insamlat material från gymnasieskolorna. Teorierna som stått centrala får vårt arbete är Lennart Lundquist och hans teorier om offentligt etos, litteratur om New Public Management samt tidigare forskning om friskolereformens effekt på gymnasieskolan, marknadsföring inom den offentliga sektorn och medborgarens förändrade roll i samhället. Resultatet av undersökningen visar på att det finns en tydlig marknadisering av samtliga gymnasieskolor, både för de kommunala skolorna och friskolorna. Däremot finns det ett mer utbrett kundtänk hos friskolorna där ekonomivärden betonas. På friskolorna betonas till exempel individualism för att nå personliga mål och resultat, medans kommunala skolor betonar delaktighet och kamratskap för att skapa likvärdighet för alla i vårt offentliga etos. Ett gemensamt kundtänk återspeglas hos båda parter. Eleven ska bedöma kvaliteten av utbildningen och vilka specifika tjänster som erbjuds. Det handlar om för eleven att göra ett aktivt val, för att kunna välja den tjänst som anses mest värdefull för den enskilde. Samtidigt som skolans roll, oavsett regi, alltmer handlar om att tillgodose marknadens önskemål i den stenhårda konkurrensen.