Negativa hälsoeffekter, bedömning och behandlingsstrategier vid relativ energibrist hos idrottare – en litteraturstudie

Sammanfattning: Bakgrund: För elitidrottare är balansen mellan återhämtning och träning väsentlig för optimal prestation, där flera fysiska faktorer riskerar att påverkas negativt vid för låg energitillgänglighet. Det tidigare begreppet den kvinnliga idrottstriaden har utvecklats och involverar inte bara kvinnor utan också män och benämns som relativ energibrist, RED-S. Relativ energibrist har visat sig medföra flertalet negativa hälsoeffekter för den individuella idrottaren och innebär inte bara en hälsorisk utan kan även ge en negativ påverkan på prestation och fysik. Syfte/frågeställningar: Syftet med studien var att sammanställa hur litteraturen i urvalet beskrev negativa effekter hos idrottare med relativ energibrist samt identifiera tidigare beskrivna metoder om hur relativ energibrist kan upptäckas och behandlas hos idrottare. 1. Vilka negativa hälsoeffekter beskrivs i vald litteratur vid relativ energibrist? 2. Vilka parametrar har identifierats för att mäta en risk för relativ energibrist? 3. Vilka behandlingsstrategier vid relativ energibrist beskriv i litteraturen? Studiedesign: Semi-systematisk litteraturstudie. Material och metoder: Databaser som användes för att besvara frågeställningarna var PubMed, Cinahl och Amed. Artiklarna var publicerade de senaste 5 åren. Författarna granskade artiklarna först individuellt och sedan tillsammans vid urval och kvalitetsgranskning. De utvalda artiklarna presenterades utifrån modellen PRISMA. Resultat: Flertalet studier visade på negativa hälsoeffekter vid relativ energibrist såsom minskade muskelglykogen nivåer, minskad bentäthet, ökad fatigue, förlängd lutealfas, amenorré, oligomenorré, försenad menstruationsdebut, urininkontinens, minskad viloförbränning samt försämrad prestation. En ökad förekomst av metabola-, hjärtkärl- och gastrointenstiala-problem samt psykisk ohälsa sågs hos idrottare med RED-S. Parametrar som identifierades för att bedöma risk för RED-S var IGF-1-, kortisol-, leptin- och ferritin-nivåer, LEAF-Q poäng samt menstruations dysfunktion. Behandlingsmetoder för RED-S var ett ökat energiintag och utbildning gällande energiintag och energiförbrukning. Slutsats: Relativ energibrist verkar kunna leda till flertalet negativa hälsoeffekter. Menstruationsdysfunktion kan vara en parameter som kan följas för att identifiera risk för relativ energibrist hos kvinnor. LEAF-Q verkar kunna användas för att utesluta relativ energibrist hos idrottare. Ett ökat intag av energi har visat sig ha goda effekter på menstruationsdysfunktion och benhälsa. Mer forskning behövs för en ökad förståelse av negativa hälsoeffekter och påverkan på prestation vid RED-S.