"Alla vill leva det ljuva livet, men vad är livet utan frihet?" : En kvantitativ studie.

Detta är en Kandidat-uppsats från Stockholms universitet/Sociologiska institutionen; Stockholms universitet/Sociologiska institutionen

Sammanfattning: Studiens syfte var att undersöka vilka livsvillkor som har ett samband med individers psykiska ohälsa. Studien grundar sig i levnadsnivåundersökningen från 2010, där personer födda 1980–1991 (18/19–30 år) undersöktes. Den beroende variabeln i studien är ett index över psykisk ohälsa och de oberoende variablerna är utbildningsnivå, arbetssituation, bostadsproblem och antal nära vänner/socialt kapital. De oberoende variablerna avser att mäta olika livsvillkor hos individerna, där hypotesen är att de personerna med försvagade livsvillkor kommer skatta sin psykiska hälsa sämre. Försvagade livsvillkor i denna studie avser personer som är arbetslösa, har låg utbildningsnivå, lever i bostadsproblem och har få antal nära vänner/litet socialt kapital.   Tidigare forskning har påvisat att den psykiska ohälsan i samhället ökar, där unga kvinnor är den grupp som skattar sitt psykiska välbefinnande sämst, den främsta orsaken som förklaras till detta är den stress som unga idag upplever. Forskningen har återfunnit samband mellan bristande livsvillkor och rapporterad psykisk ohälsa, där bristande livsvillkor bland annat är arbetslöshet, hemlöshet, bristande kunskaper i språk och låg utbildningsnivå. De teorier som appliceras på undersökningen är Bourdieus kapitalteori, där analysen görs utifrån ekonomiskt kapital, socialt kapital och utbildningskapital. Metoden används för att förklara att personer som har försvagade livsvillkor i denna studie innehar litet eller svaga kapital, där hypotesen är att detta ska leda till sämre skattad hälsa. Även ett intersektionellt perspektiv har valts för att analysera resultatet, där denna förklaring ligger i att personer innehar olika kategoriseringar i samhället där vissa kategorier kan leda till försvagade möjligheter och villkor vilket kan vara en bakomliggande förklaring till individers psykiska ohälsa. Resultatet visade att de livsvillkor som har ett samband med psykisk ohälsa är utbildningsnivå, arbetssituation och antal nära vänner. De personer som skattade sin psykiska ohälsa som svårast var män, personer med enbart grundskolenivå eller motsvarande, personer som var arbetslösa samt personer med få antal nära vänner, bostadsproblem blev inte signifikant och därför kan inga slutsatser dras utifrån det. 

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)