Beräkningsverktyg till strategisk planering av framtidens ledningsbundna infrastruktur : Utveckling av modell för LCC- och LCA-analyser av ledningsbunden infrastruktur

Detta är en Master-uppsats från Linköpings universitet/Industriell miljöteknik

Sammanfattning: En ny lag kring hållbarhetsredovisning för företag med samhällsbärande verksamhet innebär att företagen behöver rikta ett större fokus på hållbarhet och därmed minska miljöpåverkan. För att öka hållbarheten och medvetenheten kring vilka kostnader och vilken miljöpåverkan företagets aktiviteter leder till kan ett livscykelperspektiv leda till ökad kunskap och förståelse.Ledningsbunden infrastruktur som el, opto, vatten och avlopp är idag en förutsättning i samhället. Flera av näten som idag används installerades i mitten på 1900-talet vilket innebär att de snart har uppnått sin förväntade livslängd. Med detta följer ökade underhållsarbeten och kostnader för företagen som förvaltar näten. Exempelvis innebär förnyelsen av svenska vatten- och avloppsledningar en årlig investering på 1,9 miljarder kr, något som kommer behöva dubbleras de närmsta 50 åren. 50 % av kostnaderna för att utföra underhållsåtgärder vid konventionell förläggning beror på trafikavstängning och schaktning.Till följd av ovanstående problematik har Tekniska verken arbetat fram en ny lösning för förläggning av ledningsbunden infrastruktur som innebär att ledningsnät för el, opto, vatten, avlopp, sopsug och fjärrvärme förläggs i en kulvert. Kulverten är den första i sitt slag och är gjord av plast med kammare i betong för att sammankoppla rören och dra ut servisledningar. Den första plats som denna infrakulvert installerats på är Vallastaden i Linköping som exploateras för bo- och samhällsexpo 2017.För att utvärdera denna teknik utvecklades i detta examensarbete en modell som kan användas till att beräkna livscykelkostnaderna och miljöpåverkan för infrakulverten och jämföra detta med konventionell förläggning. I examensarbetet begränsades datainsamlingen till att endast studera kostnader och miljöpåverkan har därför inte studerats. Modellen har utvecklats för att ta hänsyn till infrastrukturens stokastiska karaktär och kan beräkna medelkostnader och standardavvikelser samt genomföra detaljerade känslighetsanalyser. Denna typ av modell har ett flertal användningsområden för förvaltande företag då det ger en uppfattning om förväntade kostnader och kan utvärdera risker i samband med investeringar.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)