Ungdomars och idrottsledares upplevelser av könsmönster inom idrotten. : En litteraturöversikt

Sammanfattning: Syftet med denna studie var att undersöka hur ungdomar som är aktiva inom idrotten och dess idrottsledare upplever könsmönstren inom idrotten. Studien använde sig utav tre frågeställningar: Ett. Vilka könsmönster finns det inom idrotten? Två. Hur är ungdomars upplevelser när könsmönstren bryts? Tre. Hur påverkar idrottsledare könsmönstren inom idrott? Studiens metod var en litteraturöversiktlig studie, där sökningen skedde i Discovery och Scopus, sammanlagt granskades tio artiklar. Några av studiens inklusionskriterier var ungdomar som var aktiva inom en idrott och var mellan 10–18 år, idrottsledare för ungdomar och enbart studier som använde sig av observationer och/eller intervjuer inkluderas i arbetet.  Några exklusionskriterier var kvantitativa studier, studier som undersökte vuxnas upplevelser av könsmönstren inom idrott och studier publicerade före 2010. Studien använde sig utav CASP (Critical Appraisal Skills Program) för att kvalitetsgranska de valda artiklarna. Fem av artiklarna ansåg författarna hade mycket god kvalitet, tre av artiklarna bedömdes ha en god kvalitet och två artiklar hade en godkänd kvalitet, efter objektiv analysering. Resultatet som framgick i denna studie var att idrotten har en viktig påverkansfaktor när det kommer till ungdomars tankar och konstruering av könsstereotypiska normer. Könsmönstren inom idrott skapar en oro bland ungdomarna att inte passa in i ramen för vad som är maskulint och feminint, därmed skapas en känsla av att vara “bunden” till sitt sociala kön. Idrottsledarna spelar en viktig roll i att lära och forma ungdomarnas syn på vad som är maskulint samt feminint, därför är det viktigt att ledarna förstår sin roll så att inte de konservativa könsrollerna återskapas inom idrotten. Slutsatsen som drogs av författarna var att idrottsarenan formar tankarna hos ungdomar utifrån vad som är stereotypiskt maskulint samt feminint. Könsmönstren som skapas inom idrotten skapar enligt de granskade studierna en rädsla för ungdomarna att bryta mot den könsstereotypiska ramen och ungdomarna känner att deras sociala kön kan styras av det biologiska könet. Det kan bidra till att ungdomar inte vågar utföra den idrott de verkligen vill och det kan leda till att ungdomar inte känner sig riktigt välkomna till idrottsarenan.