Omställning till hållbara livsmedelssystem : Kommersiell stadsodling i Stockholm

Sammanfattning: De storskaliga globala livsmedelssystemen står inför ett antal utmaningar inom hållbar utveckling. Livsmedelssystemens nuvarande utformning resulterar i hållbarhetsproblem som förlust av biologisk mångfald och utarmning av jordar, långa livsmedelskedjor och stora avstånd mellan konsument och producent. Klimatförändringarnas effekter och den ökande urbaniseringen bidrar ytterligare till problematiken. Behovet av en omställning till hållbara livsmedelssystem är därför stort och kräver innovativa lösningar såväl som en omfördelning av naturresurser. Ett exempel på en systeminnovation är stadsodling, som uppvisat potential till högre resurseffektivitet såväl som till ökad social hållbarhet i urbana och stadsnära områden. Trots det ökande intresset för stadsodling tycks det finnas en brist på empiriska studier som undersöker stadsodlingens nuvarande status, sammansättning och olika faktorer för utveckling. Syftet med detta examensarbete är således att identifiera faktorer och förutsättningar som påverkar utvecklingen av stadsodling som en del av omställningen mot en hållbarare livsmedelsproduktion, i den specifika kontexten i Stockholm. Studien tillämpade en flexibel, kvalitativ forskningsdesign och inbegriper en systematisk kartläggning och en kvalitativ fallstudie av kommersiell stadsodling i Stockholm. Det empiriska datamaterialet baseras på en litteraturstudie, semistrukturerade kvalitativa intervjuer och insamling av sekundärdata. En innehållsanalys av det empiriska datamaterialet utfördes med vägledning av ett teoretiskt ramverk baserat på omställningsteori ur ett flernivåperspektiv. Studiens resultat visar att kommersiell stadsodling är ett mångfacetterat såväl som växande fenomen, men att många verksamheter befinner sig i en tidig fas. Den form av kommersiell stadsodling som växt fram mest i Stockholm är klimatkontrollerade inomhusodlingar. Nio av 14 identifierade verksamheter är inomhusodlingar, två är etablerade växthus och tre är utomhusodlingar. Kartläggningen indikerar att kommersiell stadsodling i dagsläget bidrar med omkring 0.5-4% av direktkonsumtionen av örter och sallat i Storstockholm. Det finns dock potential för produktion av större volymer och en större mångfald av grödor i de olika stadsodlingssystemen. Studien identifierade ett flertal faktorer och förutsättningar som påverkar möjligheterna till en utveckling av lokal livsmedelsproduktion genom stadsodling. Byråkratiska, regulatoriska, ekonomiska och kulturella faktorer visade sig utgöra hinder för utvecklingen av stadsodling. Detta indikerar att det krävs politiskt stöd i form av främjande ramverk och policy för markanvändning, som möjliggör och underlättar upplåtelse av mark för kommersiell odling. Andra möjliggörande åtgärder kan vara policyverktyg för att i framtiden kunna underlätta offentlig upphandling av lokal mat. Vidare efterfrågas ett större engagemang och ansvar från näringslivet, i form av ökande investeringar i lokal och hållbar mat samt externa samarbeten mellan aktörer. De indikationer som framkom om att konsumenter i högre utsträckning går runt de dominerande alternativen i livsmedelssystemen och efterfrågar kortare värdekedjor identifierades också som en möjliggörande faktor för den fortsatta utvecklingen av stadsodling.