Skönlitterär kanon i gymnasiets läromedel? : Analys av tre läromedel för Svenska 1

Detta är en Master-uppsats från Lunds universitet/Utbildningsvetenskap; Lunds universitet/Svenska

Sammanfattning: Syftet med denna studie har varit att undersöka skönlitteraturens funktion i läromedel i svenska och huruvida kunskapskravets term centrala verk sammanfaller med kanoniserad litteratur. Specifikt har tre läromedel som säger sig täcka hela gymnasiekursen Svenska 1 undersökts: Svenska 1 helt enkelt (2018, NA-förlag), Språket och berättelsen 1 (2015, Gleerups) samt Formativ svenska 1 (2017, Liber). Skönlitterära citat har studerats och resultatet visar att det inte är något verk som citeras i mer än ett läromedel, och den enda författaren som är citerad i två läromedel är Selma Lagerlöf. Läromedlens tolkning av centrala verk sammanfaller delvis med kanoniserad litteratur, då verk av författare som Sapfo, Aisopos, Stagnelius, Söderberg och Lagerlöf citeras i sin helhet. Överlag ges dock äldre litteratur litet utrymme i jämförelse med samtidslitteraturen. Vid en sammanräkning av läromedlen är det nämligen drygt 40 % av de citerade verken som är publicerade under 2000-talet. En av slutsatserna är att bristen på gemensamma verk i läromedlen, samt bristen på äldre litteratur och kanoniska verk, leder till en ojämlik skola. Därför bör en skolkanon införas på försök.

  HÄR KAN DU HÄMTA UPPSATSEN I FULLTEXT. (följ länken till nästa sida)