Kan inte ni gå in i byggis? Förskolepedagogers interaktion med förskolebarn utifrån ett genusperspektiv.

Sammanfattning: Många barn i Sverige tillbringar en stor del av sina dagar på förskola där många av deras sociala erfarenheter och utveckling äger rum. Kognitiv social inlärningsteori förespråkar att barnet lär sig genom att imitera och härma vuxna och utifrån detta skapa kognitiva scheman som används för att tolka omvärlden. Barnen härmar de vuxnas beteende, vilket gör att pedagoger på en förskola besitter en viktig roll. En pedagog skall inte endast utbilda barnet i form av bokstäver och siffror, utan också forma dem till individer genom språk och annat beteende. Simone de Beauvoir och Judith Butler hävdar att skillnader i beteende och förmågor mellan könen är socialt konstruerade snarare än påverkade av vår biologi. Hur vi uppfattar, pratar med och behandlar flickor och pojkar påverkar hur de uppfattar sig själva, en viktig aspekt en pedagog bör komma ihåg när denne interagerar med barn. Syftet med vår uppsats är att studera förskolepedagogers interaktion med förskolebarn ur ett genusperspektiv. Studien genomfördes genom öppna, passiva observationer vid en montessoriförskola och en förskola inspirerad av Reggio Emilia. Det fanns små skillnader i hur pedagoger interagerar med pojkar och flickor, särskilt gällande språkbruk vid uppmuntran och beröm. Emellertid syntes skillnader i fysisk kontakt, som flickorna fick ta del av i större uträckning än pojkarna.