Hyresgästers betalningsvilja för smart teknik i kontorslokaler

Sammanfattning: I dagens digitala era utvecklas tekniken med en imponerande hastighet och fastighetsmarknaden är inte oberörd. Hyresnivån på kontorslokaler påverkas av attribut inomhuvudkategorierna byggnadsegenskaper, läge och hyresvillkor på kort sikt. Syftet medexamensarbetet är därmed att undersöka mottagligheten och betalningsviljan för smart teknik ikontorslokaler som påverkar byggnadens egenskaper. Fem teman har valts ut somfokusområden: säkerhet och inpassering, beläggningsmätning av kontorslokaler,inomhusklimat, applikationer av bekvämlighetstjänster för anställda samt lokalisering avmedarbetare. Arbetet baseras på två koncept: stöd i tidigare empiriska data samt en explorativundersökning genom att kombinera en kvalitativ och en kvantitativ metod. Den kvalitativametoden genomfördes först genom halvstrukturerade intervjuer med aktörer påkontorsmarknaden, inkluderat hyresgäster. Enkätundersökningen, bestående av denkvantitativa metoden bestod, skickades ut till ett urval av hyresgäster i Stockholmsområdet. Dåhyresgäster med stor sannolikhet saknar tidigare erfarenheter av smart teknik, presenterades deundersökta teknikerna i form av scenariofrågor i både enkät och intervju. Enkätresultatet visarpå en oenighet i respondenternas attityd till scenariofrågan gällande digitala nycklar, vilketsammanfaller med intervjuresultatet. Vidare indikerar enkätresultatet att majoriteten avhyresgästerna är villiga att betala varken mer eller mindre för digitala nycklar i jämförelse meddagens kostnad för det aktuella inpasseringssystemet. Intervjuerna och enkäterna visar enövervägande positiv inställning till beläggningsmätning genom sensorer och reglering avinomhusklimat i realtid. Betalningsviljan för beläggningsmätning är noll eller låg och förinomhusklimatet varken mer eller mindre samt något mer i jämförelse med dagens kostnad.Inställningen till bekvämlighetstjänster visar inte ett entydigt resultat och likaså för tematlokaliseringsverktyg, där majoriteten inte uttrycker någon betalningsvilja. Den första slutsatsenär att intresset för smart teknik finns hos hyresgäster, medan betalningsviljan har generelltresulterat i två huvudsakliga utfall. Ett odefinierat svar eller låg betalningsvilja kan bero påhyresgästens bristande erfarenhet av för- och nackdelar vid användning av smart teknik. I detandra fallet, då ingen betalningsvilja finns, kan det tolkas som att hyresgästen har krav på attsmarta teknik ska ingå i fastighetsägarens ansvar i framtiden. Vidare är den andra slutsatsen attsmart teknik kopplat till beläggningsmätning och inomhusklimat kan potentiellt genererautökade intäkter för fastighetsägaren. Den sista slutsatsen avser mervärden som smart teknikkan tillföra hyresgäster och fastighetsägare. Till exempel, kan hyresgäster få ett mer effektivt lokalutnyttjande medan fastighetsägare kan få konkurrensfördelar och nöjdare kunder.