Tidig tillgång till digitalt kapital; nyckel till framgång : Om teknikelevers möte med tillämpning av digitala verktyg i teknikundervisningen

Sammanfattning: Med bakgrund i hur samhällets digitalisering präglar utbildningsväsendet, som i sin tur påverkar skolans teknikundervisning, behandlar det här examensarbetet teknikelevers habitus och strategier som tar sig uttryck i deras möte med användning av digitala verktyg som tillämpas i teknikundervisningen. Inspiration tas från sociologen Pierre Bourdieus teorier om olika kapitalformer och strategier. Dessutom kommer digitalt kapital att tillämpas som ytterligare teoretiskt ramverk. Övergripande syfte med arbetet är att öka förståelse för identifiering av behov och styrkor hos elevmålgruppen i samband med deras användning av digitala verktyg i teknikundervisningen. Studien bygger på en kvalitativ analys via semi- samt strukturerade intervjuer med fyra teknikelever i årskurs 1 samt tre tekniklärare på gymnasiets teknikprogram. Där data bearbetas genom datainsamling via ljudinspelningar och vidare datatranskribering. Analysen presenteras som rekonstruktioner av olika elevhabitus i form av elevprofiler och praktikbeskrivningar utifrån lärarintervjuer. Studiens resultat och analys påvisar en tendens om tidigt utvecklat digitalt kapital sammanflätad med andra kapitalformer såsom socialt- och kulturellt kapital som kännetecknar samtliga elevprofiler oavsett kön. Dessa utifrån beskrivningar som tyder på bland annat elevprofilers stor samlade tillgångar i form av digital tillgänglighet, digitala verktyg, sociala nätverk, föräldrar och/ eller syskon med akademiska utbildningar. Dessutom framträder från praktikbeskrivningar en bild av att samtliga elevprofiler, förutom att vara positiv inställda till användning av digitala verktyg, är som modiga med självständighet i problemlösning oavsett lärarens digitala kompetens. Däremot framhåller samtliga elevprofiler vikten av lärarens kompetens i digitala verktyg för stöd i undervisningen. Enligt praktikbeskrivningar för högre årskurser, krävs det att elevprofilerna utvecklar andra förmågor såsom kommunikations- samt samarbetsförmåga på ett effektivt sätt. Vilket kan tyda på att digitalt kapital behöver utvecklas i relation till andra kapitalformer för framgång och för att tillskrivas av värde i sociala praktiken. Gällande resultat om elevprofilers tidigt förvärvade digitala kapital är det av vikt att undersöka vidare egenskaper såsom mindre tålamod och vana att ”knappa sig fram” ur ett habitusperspektiv. Eftersom enligt praktikbeskrivningar dessa egenskaper anses som negativa i möte med digitala verktyg i teknikundervisningen, vilket kräver att elever följer verktygets instruktioner noggrant. Detta förefaller utgöra att dessa habitus behöver förändras för att elevprofilerna ska kunna förränta dessa som digitalt kapital i skolan som en social praktik. Vidare tenderar faktorer såsom ålder och ekonomisk tillgång i denna studie främja det digitala kapitalet för samtliga elevprofiler. Dessutom påvisar studiens resultat en tendens om att elevprofilernas tillämpade utbildningsstrategier i teknikundervisningen, såsom problemlösnings- samt informationssökningsstrategier, återspeglar deras förvärvade kapitaltillgångar och familjers sociala reproduktionsstrategier. Vidare studier om elevers digitala kapital och dess olika beståndsdelar samt hur skolan och undervisningen kan påverka det digitala kapitalet vore intressant. Detta för att bland annat undersöka hur digitalt kapital kan formas i undervisningen. Med tanke på samspelet mellan digitalt kapital och andra kapitalformer vore det intressant att undersöka hur utfallet kan påverka undervisningskvalitet och elevers lärande. Om detta i sin tur kan påvisas som externa, observerbara sociala resurser såsom elevers framtida val av högre studier och yrkespositioner. Dessutom huruvida kompetensutvecklingsstrategier för lärare inom digitala verktyg är av vikt för huvudmän och skolans organisationer. Detta för att fylla gapet med digitala ojämlikheter som kan komma att utspela sig mellan generationer däribland mellan elever och lärare. Vilket i slutändan kan gynna undervisningen och elevers lärande.