Beslutsprocessen i ett genusperspektiv - Betydelsen av patientens kön vid behandlingsrekommendation

Sammanfattning: Kvinnor diagnostiseras för depression i större utsträckning än män. Fler män än kvinnor suiciderar varje år. I primärvården görs ojämlika bedömningar i förhållande till kön och viktiga frågor för att på rätt sätt hjälpa patienten missas att ställas. Ges samma behandlingsrekommendationer på ett fiktivt patientfall oavsett kön på patienten? Har det någon betydelse om vårdpersonalen som ger rekommendationen är man eller kvinna? Hur kan arbetet med en ökad genusmedvetenhet utvecklas i vården? Detta är studie med nätbaserade enkäter med frågor om behandlingsrekommendationer till ett fiktivt patientfall fördelat på man/kvinna, följt av uppföljningsenkät med öppna svarsalternativ. Enkäterna har gått ut till kliniskt arbetande personal i primärvården Skåne (n=125 ). Insamlad data har bearbetats i statistikprogrammet SPSS samt analyserats med hjälp av genusteorier, könsskillnadsforskning och socialkonstruktion. Resultaten visade inte på några signifikanta skillnader mellan behandlingsrekommendationerna för man/kvinna, utom när det gäller rekommendationen “annat”, som oftare föreslås kvinnan. Denna mätning visade signifikant skillnad (p= 0,025). För få män (17 %) deltog i studien för att jämföra vårdpersonalens kön i relation till rekommendationer. Deltagare i studien ansåg att det saknas kännedom kring skillnader mellan kön i vården. Studiens svaranden anser att män som arbetar i vården gör större skillnad mellan patient som är man och kvinna än vad kvinnor inom vårdprofessionen gör. Individuella faktorer hos vårdpersonalen ligger bakom ojämlika bedömningar.